Johnny Lonn (1944 – 2013)

IMGFotoutställn.4_0002
Foto: Arto Airaksinen

En vän, kollega och stallbroder har lämnat oss.

Björn Lönnqvist var mer känd under sitt artistnamn Johnny Lonn och var en av Sveriges mest framgångsrika, erkända och folkkära magiker någonsin.

Skulle vilja nämna vilken enorm inspiration Johnny Lonn var för mig och många många andra magiker som startade sina karriärer på 1970 och 80-talet. Inte bara som internationell magiker utan även med den talande akt han uppträdde med i Sverige. Den akten, där han har all rekvisita i en doktorsväska på en stol eller pall, lever fortfarande kvar som inspiration för nutidens unga magiker som startar upp.

Johnny Lonn är ett större namn i magibranschen än vad de flesta inser. Han är MER känd än oss nuvarande kända magiker i Sverige tillsammans inom magibranschen….
Notera att han bland annat jobbade i Las Vegas på 80-talet med Doug Henning och Bill Cosby t ex…

Johnny Lonn var en inspiration för mig och han har betytt oerhört mycket. Att han var Överste Ryktmästare i ordenssällskapet Stallbröderna och jag blev vald till Ryktmästare – Johnnys ersättare då han inte kunde – var något jag blev oerhört stolt över. I dag vet jag inte om det blir jag som får axla hans mantel men det blir svårt att ersätta honom på den posten vem det än må vara.

Man brukar alltid säga att det är för sent att säga vad man tycker om andra när de gått bort. Det är något jag under de senaste decenniet försökt ändra på.
Johnny Lonn visste mycket väl hur mycket han betydde för mig och jag hade glädjen att på ett möte med Stallbröderna presentera Johnny Lonn på scen inför en show i egenskap av Ryktmästare. Där förklarade jag för alla bröder vad han betytt för mig och för andra magiker i Sverige, för magin i Sverige och utomlands.

Lonn_stallbroderna
Här är en bild på Johnny på scen inför Stallbröderna vid just ovan nämnda tillfälle.

Johnny Lonn var inte bara en magiker. Han var en kompetent målare också.
Jag och min fru besökte ett av hans många vernissage och gillade en tavla med en vit clown. Tyvärr var tavlan såld men Johnny nämnde att han under ett par år jobbat på en liknande tavla som inte var klar. Någon månad senare dök Johnny Lonn upp hemma hos oss med tavlan. han hade avslutat den och kom förbi och levererade den personligt.
Denna tavla var mer fantastisk än den som vi såg på vernissaget och jag tror att ni förstår varför när ni ser nedanstående bild av tavlan som sedan många år hängt på hedersplats hemma hos oss.

Johnny-Lonn-Painting


Här, på videoklippet ovan, kan ni se honom som jag minns honom som mest. Med sin fantastiska komiska akt vi så sällan fick se i Sverige men som han reste över hela världen med.
Jag kommer sakna Johnny Lonn. Inte bara som magiker och vän utan även som Stallbroder där han som Överste Ryktmästare såg till med sin humor och rappa tunga att vi alltid njöt.
Johnny Lonn – The one and Lonn-ly, tack för allt. Jag kommer aldrig att glömma dig och mina tankar går till Johnnys familj; underbara Iréne och barnen John och Louise.

Magilegender 1988

När jag började trolla på 70-talet och familjen skaffade sin första videobandspelare – en VCR med klossar till kassetter som klarade bara 60 minuter som mest – satt man med fingret på REC-knappen och var beredd så fort Sveriges Television TV1 eller TV2 visade trolleri.

Man fyllde då kassettband efter kassettband med korta klipp av olika trollkarlar. Dessa ban kopierade man mellan mig, en kille som heter Robert ”Roberto” Lundell i Gunnarskog samt Bengt ”Joe Labero” Johansson i Alvesta.
Vi bytte kassetter med trolleri mellan varandra och satt och såg grynigt trolleri på våra analoga videobandspelare. På den analoga tiden försämrades kopiorna för varje gång man kopierade banden och ibland såg man knappt vad som hände på tv-skärmen men man var nöjd ändå.

I dag är det andra bullar som gäller. Tack vare YouTube läggs klipp efter klipp som man nästan dödat för på 70- och 80-talet för att få en grynig VHS på. Nu läggs dessa upp för allas nöje att se på.

Som klippet ovan med magilegenderna Siegfried & Roy. Efter att de avverkat Stardust i Las Vegas flyttade de till Frontier med sin show och senare fick de sitt livstidskontrakt med Mirage Hotel i Las Vegas. Mellan Frontier och Mirage reste Siegfried & Roy till Broadway och sedan till Japan där de framträdde med sin show i ett jättetält till Mirage var färdigbyggt och de kunde flytta in på sitt specialdesignade showroom i Las Vegas.

Få klipp från showen i Japan har man lyckats få tag på under åren. Mest gryniga VHS-kopior men så dök detta klippet upp.

Siegfried var då 49 år gammal och Roy 45. De var alltså 1988 i den ålder jag är i nu.

Se och njut!

John Calvert – Showen och magikern som ändrade allt för mig

John Calvert – Showen och magikern som ändrade allt för mig

John Calvert och Tammy trollar fram brinnande cigaretter

I somras var jag uppe hos min mor i Skellefteå och fick med mig några fotoalbum hon hittat i källaren. Mina ögon spärrades upp då jag hittade bilderna på magikern John Calvert som jag trodde var borta. Väl hemma scannade jag in bilderna eftersom de betyder så mycket för mig. Bilderna var tagna en kväll då mitt liv förändrades för alltid.

Jag minns det som i går: Mitten av 70-talet och familjen var på semester på Gran Canaria. Något min far och mor ofta gjorde i januari/februari då julstressen var avklarad på fotoateljén i Skellefteå.

Jag var väl 11 år gammal och hade börjat trolla i den mindre skalan. Inget mer än på extrem hobbynivå. En kväll berättade min far, Wollmar, att vi skulle gå på en nattklubb i San Augustin vid namn La Gruta för att äta middag och se en show bestående av flamenco och sedan en trollkarl.

– Kan vara kul för dig att se, du som gillar trolleri, sa min far.

La Gruta var minsann en gruta (grotta). Hela inredningen hade gjort vilken pizzeria som helst stolt.

Efter middagen, som jag inte minns, så blev det showtime. Jag satte mig på golvet längst fram vid dansgolvet för att inte missa något.

Showen började med flamenco. Minns heller inte så mycket av detta förutom att den manliga stjärnan var svartklädd som Zorro och svettades i mängder.

Så presenterades magikern JOHN CALVERT ”direct from USA”.
In på scen och på dansgolvet svävar en kopia av Errol Flynn in i sin röda kavaj. Efter honom kommer en vacker orientalisk kvinna vid namn Tammy, med hår ned till knäna i silverklänning bärandes en vacker silverskål.
Calvert går runt på dansgolvet och ibland in bland publiken och trollar fram brinnande cigaretter en efter en och kastar dem högt över sitt huvud för att landa i Tammys skål. Effekten är slående då cigaretternas rök och glöd gör det hela enormt visuellt.
Jag fann mig sitta och gapa. Jag hade aldrig sett någon som kunde trolla så det såg ut som riktig magi.

Sedan kom det jag aldrig kommer att glömma. John Calvert lånar en näsduk från en åskådare, slår en knut i ena hörnet och kallar duken för Casper. Precis som spöket Casper får näsduken liv och dansar fram på ett bord, under bordet, rockar loss, gör saltomortaler, svävar….

Åh, jag hade sett riktig magi av en riktig magiker och hade aldrig upplevt något så fantastiskt.

Det var där och då jag bestämde mig för att bli en trollkarl på heltid!

Dagen efter lånade jag min pappas kamera och gick själv ner till La Gruta och tog bilder på reklamtavlan utanför. Ett porträtt med John Calvert var omgivet av massor av bilder från John Calverts show MagiCarama där han förevisade stora illusioner.

John Calvert är i dag 99 år gammal och turnerar fortfarande. Nästa år fyller han 100 år och han har varit erbjuden att göra sin show på 100-årsdagen den 5 augusti både på London Palladium och på Broadway.

Här ett klipp när John Calvert gör delar av sin show för trollkarlar då han var 97 år gammal (här kan du se lite av hans cigarettmanipulationer och hans Casper, dansande duk).

Jag har tidigare skrivit om John Calvert på min blogg och det kan du läsa här.

Jag kommer snart att skriva om när jag fick träffa John Calvert några år senare, och vad han betydde och betyder för mig.

Mina möten med Martin Ljung

Martin Ljung 1917 - 2010

När jag var liten var en av mina idoler komikern Martin Ljung. Jag hade sedan ynnesten att träffa honom ett flertal tillfällen och blev lite bekant med honom. Inte så att vi satt och ringde varandra och delade hemmamiddagar med varandra, utan mer som kolleger.
Han startade ju med stand-up på 90-talet samtiidgt som jag var ute och flängde på comedyklubbar runt om i Sverige. Han såg min show och gillade den och det levde jag på ganska länge på; Att en av min komiska idoler gillade det jag gjorde.

När jag 1994 fyllde 30-år frågade jag om Martin hade lust att komma ut till Elvfsvik Gård på Lidingö, som jag hade hyrt, och göra sin Fingal Olsson. Mest för att jag alltid gillat Martin och gamla komiker, men också för att Martin Ljung var min pappas stora idol.
Samma dag som kalaset ringde jag upp Martin och kollade om allt var ok. Han var ju redan då ganska gammal och klar i knoppen, men man vet ju aldrig…. När jag frågade Martin om allt var klart för i kväll säger han ”- Ja, det ska bli underbart. Jag har varit på Östermalmshallen och köpt en hel del skaldjur och jag och frugan ska ut till landet och njuta av dem i kväll”.
Jag blev alldeles stum gapade. hade han verkligen glömt bort det han lovade?

Så sa han”Ha, ha, ha…Där lurade jag dig allt”.

Jag hade inga tal på mitt 30-årskalas, men jag sa , när vi flyttat från middagen in till brasan för kaffe och avéc att det minsann kommer en talare. In flyger Martin Ljung och kör sina Fingal Olsson. Han har skrivit ner dem alla på vykort som han sedan delar ut till mina vänner. Ett av dem – en riktig Fingal Olsson – hade min fars namn med och min far nästan grät då han fick vykortet med texten och Martins autograf.

Det blev verkligen ett minne för livet. Jag träffade Martin ett fåtal gånger efter detta. Han har alltid haft min stora respekt som artist och komiker. Ibland har jag funnit mig själv att tänka ”undrar vad Martin Ljung gör nu” då jag fascineras av människors livsöden och vad de gör då de stigit ner från scenen.

Nu har Martin stigit ner på scenen för alltid. Jag hoppas att han aldrig, såsom många av hans samtida komiker, aldrig glöms. De förvaltade ett kulturarv av komik och artisteri som vi som kom efter dem kunde surfa på.

Må de aldrig glömmas och må Martin Ljung aldrig glömmas bort.