Min årskrönika 2011

2011 – ÄNNU ETT ÅR…

…har gått. Kändes som det var bara någon månad sedan jag summerade 2010.

Här kommer några saker jag delar med mig av mitt 2011

ÅRETS RADIO

Gjorde en hel del radio i 2011:

VintersurrGert Fylking samtalade jag med i Radio 1 en timme

Fredrik Federleys program gästade jag också i Radio 1

Vintersurr – En egen timme i Radio 1 den 17 december

Skeptikerpodden, där jag var programledare, rullade som ”riktig radio” på lördag- och söndagsnätter i Radio 1 under hösten.

Magnus Betnér på Bandit gästade jag i augusti (se video)

Radio Voltaire gjorde också en längre intervju med mig

Förutom detta rullade ju Skeptikerpodden på som poddradio och vi vann Svenska Podradíopriset 2011 i två kategorier.

Skeptikerpodden fick även ett hedersomnämnande av Vetenskap och Folkbildning som årets folkbildare 2011.

Jag slutade som programledare i Skeptikerpodden i och med 2011 års sista avsnitt (avsnitt 69).

ÅRETS TV

SolsidanTV var det lite lugnare med:

Gjorde ett inhopp i tv-succén Solsidan som jobbig bröllopsfotograf.

Hjälpte Simon Thorell med sin högsta önskan att få stå på scen med mig i tv i programmet Kvällen är din.

Mina händer syntes i reklamfilmen för Postkodsmiljonären i reklamfilm som rullade i TV4 i oktober.

ÅRETS SHOWER

WigWamHar gjort en hel del roliga shower i år:

Allt från show inför Kungen och Drottningen och näringslivets toppar på Nalen till julshow i Norge med glamrockarna Wig Wam.

Förutom detta var jag konferencier på en internationell comedyshow i Finland och gjorde show inför fotbollsdigniteter på Grand Hotel och mycket, mycket, mycket mer.

Om du är intresserad av att följa mitt artistliv under 2011 så kan du kolla i min blogg där nästan allt står från shower jag gjort, mina tankar generellt och bilder från glamourösa filmpremiärer och liknade jag bevistat.

FÖRUTOM DETTA…

Buktala…deltog jag med ett trick i Trixiga trolleriboken, skrev en krönika om Uri Geller i tidningen SANS, bloggat på Humanistbloggen, skaffade en egen iPhone/iPad app.

Började ett videoprojekt för VMS under året. Dessutom har jag varit med varje lördag i tidningen UNT:s sportpanel (!) under året samt skrev en bok om buktaleri.

Hade vid årsskiftet drygt 3900 ”vänner” på Facebook och 2280 followers på Twitter som följde mitt år i sus och dus och i med och motgångar.

KORT SAGT…

Spamalot galapremiär…ett härlig och intressant år blev 2011 med många upplevelser.

2012 ser också ut att bli ett intressant år då jag aldrig varit så mycket förbokad något år tidigare som detta året. Ser dessutom fram emot att jobba två veckor på ett kryssningsfartyg utanför Spanien och Frankrike samt att till sommaren besöka Blackpool i magins namn.

Vi ses!

– John Houdi, 4 januari 2012

Intimt på Grand Hotel

Intimt på Grand Hotel


Intimt på Grand Hotel syftar på att det var bara 70 personer i publiken på Spegelsalen på Grand Hotell i Stockholm och inget annat (ledsen om någon trodde något annat).
Min tekniker Boa och Hasse var på plats så det borgade för suveränt ljud, ljus och jinglar som satt på sekunden.

[videofyme id=”335441″]

Fina blommor fick jag också när showen var slut.

Christopher Hitchens 1949 – 2011

Christopher Hitchens 1949 – 2011

Vaknar i dag och får veta att en av mina hjältar, Christopher Hitchens, gått bort efter att ha kämpat mot cancer i över ett år.

Det finns så otroligt mycket att säga om Hitchens och en hel del sammanfattas världen över i flertalet tidningar i dag.

Världen har förlorat en fantastisk skribent, debattör, författare, journalist och människa och någon som var en så inspiration för så många. Få kunde skriva som honom och att jag ens skriver om honom med min dåliga prosa är nästan ett hån

Jag lärde mig till exempel att göra te på rätt sätt genom att läsa Hitchens fenomenala artikel i Slate. Läs artikeln så förstår du vilken fantastisk skribent Christopher Hitchens var. Att ta en så enkel sak som att brygga te och göra en så artikel med ord som dansar runt på skärmen i fullständig harmoni är helt fantastiskt.

På frågan om sin cancer i en intervju svarade han: ”-I’m dying. But so are you. I’m just dying a little bit faster”.

Saknad.

Julshow i Oslo

Julshow i Oslo


Två helger på raken gör jag två shower på Norges största konferenshotell Clarion Oslo Airport Gardemoen tillsammans med norska glammrockarna Wig Wam.

På fredagen flög jag över tidigare för att hinna göra soundcheck och ställa in ljus samt gå igenom med arrangören.
På kvällen var det en kanonbra publik och premiären löpte suveränt.

Norska julbord är lite speciella. När vi i Sverige sitter i flera timmar och njuter av maten och mumman så går det undan i Norge; förrätten finns till exempel redan på plats när gästerna sätter sig. Efter det öppnas julbordet som kastas in i munnarna med generösa mängder alkohol. Förrätten serveras 19.00 och allt är klart innan 21.00.
Imponerande!

Lördagens show var lite tuffare för mig.  En stor del av gästerna hade hinkat stora mängder alkohol sedan lunch (och med tanke på att i Norge äter man inte lunch utan bara en smörgås kan ni förstå hur den alkoholen ”bet”). Men de som var vid medvetande hade roligt åt mina konster och buktalerier i alla fall.

Redan 21.00 gick alltså norska Wig Wam upp på scenen. Här filmar jag från scenuppgången den första låten med dessa trevliga glammrockare. En riktigt härlig julstämning med rockigt förtecken.

Wig Wam är väl mest kända i Sverige för att de 2005 representerade Norge i Eurovision Song Contest med låten ”In My Dreams”:

 

Tuff vecka slut….

Tuff vecka slut….

Förra veckan var tuff. Förutom att jag gjorde inhopp på Unionens kongress på Infracity norr om Stockholm måndag – onsdag (där jag var beredd att hoppa in mellan 08.30 och 21.30 varje dag) hann jag med två separata gig måndag och tisdag kväll samt att vara konferencier och göra egen show på kongressmiddagen på torsdagen.
Att jag hela tiden var tvungen bedöva halsen med bedövningsspray för mina nervsmärtor inför varje inhopp tror jag inte att kongressdeltagarna märkte. Inte heller att jag åkte på en dängförkylning onsdag kväll.
Nåväl, ”the show must go on” som det heter.

Mitt sista uppdrag var att vid dryga 23-tiden på torsdagskvällen introducera Cotton Club och Afrodite. Efter det packade jag ihop allt, checkade ut och bilade hem.

Jag var ganska seg när jag rullade in på gården vid 01.30 natten mellan torsdag och fredag, i synnerhet då jag steg upp 07.00 på fredagen för att ta barnen till skolan.

Kul var det i alla fall och, som det verkade, mycket uppskattat av kongressdeltagarna.
Tur att jag tagit showledig denna vecka och kan vila ut och ladda om batterierna…

Tuff vecka och nu är det halvtid

Tuff vecka och nu är det halvtid


Har en tuff vecka. Är ”kul kille” samt programledare, informatör på Unionens stora kongress på Infracity norr om Stockholm. Innebär att jag är på plats från 08.30 till sen kväll (och natt ibland) för att hoppa in vid vissa tillfällen, ge lite ny energi, få deltagarna att skratta. Kongressen pågår måndag till fredag med stor kongressmiddag med underhållning (jag bland annat) på torsdagskvällen.

Förutom det har jag dubbelgigat också.

I måndags kväll slank jag iväg till Tammsvik där jag gjorde en show på en konferens. Tight lokal. Lågt i tak men en härlig stämning.

 

 

På tisdagskvällen var det lite mer stress. Unionens kongress drog ut på tiden och då de åt middag flängde jag iväg till Kista Science Tower för att göra ett gig för internationell publik på ett företags mingelkväll.
Mest män men scenen var placerad bra, alla såg och alla log och verkade ha roligt.

Tillbaka till Infracity där jag satt beredd att gå in fram till efter 22.00 då de beslutade att bryta upp och fortsätta dagen efter.
I dag kommer det bli en lång dag igen. Det har flaggats för att det blir jobbande även i kväll (natt)….

I morgon blir jag lite ledigare på förmiddagen då statsministern kommer på besök på kongressen.

Reklamfilm för Postkodlotteriet rullar…

14 september var jag konsult och ”hand-artist” för en reklamfilminspelning för Postkodlotteriet, vilket jag skrev om här.

Nu rullar reklamen på TV4 och som ni ser så ser man knappt mitt arbete alls. Detta är dilemmat med reklamfilm och den korta tid man har.
Men kul var det att vara med och lite magisk blev väl ändå reklamfilmen?

Winning! Winning! Second! Second!


Hur har jag kunnat glömma meddela detta på min blogg? Jag har hunnit meddela den glada nyheten här men inte på min blogg…

Skeptikerpodden, där jag är programledare, är ju mitt hobbyprojekt (som om jag inte har nog mycket att göra med mitt vanliga showbizliv?). För ett tag sedan utlyste webbyrån Daytona en omröstning kallad podradiopriset 2011.

Vi var nominerade i fyra kategorier och här är resultatet:

1:a plats i Bästa teknik och vetenskap
1:a plats i Bästa amatörkanal
2:a plats i Bästa originalkanal
2:a plats i Bästa svenska kanal

I de kategorierna där vi kom tvåa segrade giganterna Filip & Fredriks podcast som sponsras av Aftonbladet med bara några ynka röster. Inte illa pinkat för en amatörkanal som oss att placera oss så bra då vi inte har hela Schibsted pr-maskin bakom oss.

Skeptikerpodden har alltså Sveriges bästa lyssnare och de mest lojala. Tack för alla röster på oss. Det gör att vi kanske orkar fortsätta en stund till med det jättearbete det är att göra Skeptikerpodden.

Shower jag aldrig glömmer – The Wall

Shower jag aldrig glömmer – The Wall


Förvisso är det kanske svårt att glömma en show man såg kvällen före, men den här showen kommer jag nog aldrig glömma.

Hur ofta satt man inte i sitt pojkrum i Skellefteå och drömde om att se The Wall live någon gång. Jag hade fått en kassett av en kompis och aldrig lyssnat på Pink Floyd tidigare, men The Wall fastnade direkt.
Vilket epos!

Minns att jag hoppades vara på plats i Berlin när muren föll och The Wall framfördes. Trodde att det var sista chansen att se den uppföras.

Nu bestämde sig Roger Waters att göra en världsturné med The Wall spred sig nyheten som en löpeld på Twitter och jag kastade mig på luren och bad American Express fixa en bunt biljetter. Eftersom man vet att det är en megashow ville jag varken sitta längst fram eller på parkett (alltid någon korkad brud som ska ställa sig upp framför en och dansa och försöka få med fler att dansa). Nej, bästa platsen är på sidan längst ner. Ingen framför och man har enormt bra överblick. Nackdelen är att man sitter lite snett.

Redan när man stiger in på Ericsson Globe Arena ser man att jag valde rätt. Bara att titta på trossen i taket visar projektorer i massor och flertalet extrahögtalare uppsatta. Dessutom den största mixerplats jag sett på en show.

Showen var makalös. Waters sjöng hyfsat bra och musikerna var fantastiska. Inget att klaga på när det gäller musiken heller då The Wall är en klassiker om åldras med värdighet.

Men det visuella! Jösses, jag har aldrig sett sådana projektioner tidigare på en show och då har jag sett de flesta megashowerna av Cirque du Soleil i Las Vegas. Det var inte för inte att man undrar hur The Wall tog sig ut för 32 år sedan då den uppfördes först. Tekniken sedan dess har ju exploderat.
Jag filmade lite och det klippet kan du se ovan så du förstår en aning om hur majestätiskt denna show var.

Jag var tagen! Showmässig triumf. Visst var det nostalgi men Waters lyckades uppgradera förväntningarna med modern teknik.

På väg hem diskuterade vi lite om hur recensenterna kommer skriva. Då de höjer skräp som Håkan Hellström, Lundell, Winnerbäck, Kent och annat traumaframkallande och ger dessa ALLTID femmor så KAN de bara inte ge en sådan här show annat än en trea rent av feghet och för att de inte törs gilla sådant här. Det här är ju show som alla kan förstå och ta till sig. Sådant kan man inte premiera som recensent då det ska vara lite ”svårt” och hellre ska man bygga upp en ”kejsarens nya kläder-artist” som Hellström.  Hellström kan ju sjunga falskt till en overheadprojektion och få lyriska femmor av recensenterna.

Självklart gav av ovanstående orsak Aftonbladet en trea (även om själva recensionen i text luktar betydligt högre) och givetvis samma betyg i Expressen.  Ganska förutsägbart.

 

 

Idrottsgala i Ronneby

Idrottsgala i Ronneby

I fredags var det stor Idrottsgala i Ronneby. En hel del idrottsprofiler och politiker i publiken.

Richard Herrey var konferencier och övriga artister var, förutom jag, bland andra Sarah Dawn Finer och Magnus Carlsson.

För mig gick det bara kanon. Drog liiite över tiden pga att jag fick upp en lite bångstyrig politiker på scen som inte ville förlora masken. Så kan det vara ibland. I allt en bra show och en fantastisk publik.

Magnus, och hans äkta hälft, och Sarah gjorde att all väntan bakom scen blev kort. Det var en hel del prat och skratt som ni kan se på denna video när vi var klara för finalen med – förstås – Diggiloo-Diggiley

Smilbandet

Intressant gig i går på Nalen. Smilbandspriset 2011 skulle delas ut med pompa och ståt och jag var enda artist som stod för underhållningen från scen.

Smilbandspriset delas sedan 2000 ut till någon som på ett bestående sätt ”har gjort Sverige gladare”. I år var det Vicky von der Lancken som erhöll priset och fick motta det från kung Carl Gustaf.

Bland tidigare pristagare märks Magnus Härenstam, Sven Tumba, Kjerstin Dellert och Fredrik Lindström.

En smokingmiddag vilket påbjuder att även ”gycklaren” klär sig i smoking

Jag gjorde två set; en teaser på fem minuter direkt efter förrätt och sedan femton minuter vid osten. Det gick kanonbra, om jag får säga det själv. Och då dka man ha i åtanke att det är en kräsen publik. Förutom kungen var även drottningen och Prinsessan Christina närvarande samt näringslivets toppar och artister och skådespelare som Lasse Berghagen, Lill-Babs, Peter Dalle, Johan Rheborg, Robert Gustafsson, Gösta Ekman, Marie-Louise Ekman, Lill Lindfors, Magnus Härenstam…. ja, som man säger; the list goes on and on.

Faktum är att Robert Gustafsson var den som introducerade mig vid mitt andra inhopp. Kul!

Fick en trevlig tweet senare på natten som värmde oerhört mycket.

Jag tror att detta är femte eller sjätte gången jag gör show för kungen och drottningen. Som sann rojalist känns det alltid lika roligt och det är en speciell känsla att se från scenen hur kungen skrattar så han nästan gråter.
Fast viktigast ändå vid varje tillfälle är att alla i publiken har ett utbyte och roas minst lika mycket.