Mitt möte med mina idoler

Mitt möte med mina idoler

I helgen flög jag över till Finland för att fira Finska magiföreningen Taikapiiris 70-årsjubileum.

Blev inbjuden då jag sedan en tid är hedersmedlem i Taikapiiri.

Där träffade jag två av mina ungdomsidoler nämligen Jorma Airaksinen (Finn Aspen) från Finland och Tore Fredriksen (Toreno) från Norge.

Finn Aspen, jag och Toreno
Finn Aspen, jag och Toreno

När jag var tonåring hade jag spelat in dessa herrars akter på vår Betamax-videospelare och jag såg deras akter garanterat över 500 gånger var.
Varför jag såg upp till dem kan du se på dessa videoklipp från just de videobanden jag hade på 70-talet (därav kvaliteten).

Jag lägger in båda akterna och sedan min akt från den tiden och ni kan se var jag fick mina influenser ifrån. Givetvis från mina idoler.
De här videoklippen är ett sällsynt tidsdokument över en svunnen tid då en illusionist kunde resa runt hela världen med sin akt på 8 minuter.

 

 

Jag fick äran att ge en gåva till Taikapiiri och dess president Timo Kulmakko från Svensk Magisk Cirkel under festligheterna
Jag fick äran att ge en gåva till Taikapiiri och dess president Timo Kulmakko från Svensk Magisk Cirkel under festligheterna

Nordiska Mästerskapen 1982

När jag nämnde Lance Burton i förra posten så måste jag visa hur mycket han influerade mig och min duvakt. Klippet är från Normagi 1982 i Fagernes (ledsen för kvaliteten; den spelades in på en VHS och den har kopierats en hel del gånger. På den analoga tiden försämrades videokvalieteten för varje gång något kopierades).

Jag gör min duvakt som är inspirerad av Lance Burtons akt (dock är jag stolt över att jag inte gör en rakt av kopia som en svensk kollega till mig gjorde).
Just det här NM:et vann jag scenmagi och kort- och close up-tävlingen. Jag gjorde grand slam och blev Nordisk Mästare. Det var sista gången jag gjorde duvorna på ett NM. Året efter opererade jag ryggen och fann dessutom att jag framkallat en allergi mot burfåglar, vilket gjorde att jag fick börja om hela min tanke och göra den show jag gör i dag.

En sak till: i publiken sitter alltså i stort sett bara andra magiker. Kolleger brukar ofta vara ganska återhållsamma med applåder, men här lossnar det.

Betänk att redan då mixade jag min egna musik. Musiken spelades in via LP-skivor i vinyl till en rullbandspelare som kunde starta och stoppa och spela in vid rätt tillfälle. När detta var klart kopierades musiken över till en C-60 kassettband. När man tänker på tekniken i dag så undrar man hur man klarade allt detta på den tiden. Det som är busenkelt i dag var enormt komplicerat.

Allt gjorde jag själv. Tekniken för duvproduktionerna, lyktstolpen, koreografin, mask och tekniska lösningar.

Det var tider det.

En till idol

Sprang över nedanstående klipp på YouTube.

Jag antar att jag sett detta klippet med Johnny Hart från en inspelning från Olympia i Paris också kanske tusentals gånger.
Johny Hart har en stil som är skön, gör de absolut bästa kortmanipulationer jag sett (jag är fortfarande avundsjuk på hans split-fans).

Norm Nielsen skriver om Johnny Hart följande (som jag kan skriva under på):

Johnny Hart is one of the most amazing magicians we have seen. He is one of the few performers that can truly do sleight of hand on stage effortlessly. He is famous not only for his skill, but for his parakeet act.

Klippet är ruttet men det är en fantastisk akt.

Vad jag vet bor visst Johnny Hart i Danmark numera…. 

Mer nostalgi

 

Fick ett brev i dag från Svensk Magisk Cirkels:s president Per Eklund.

Brevet innehöll föreningens tidning ”Trollkarlen” från julen 1978. 

Jag hade just, som nybliven 13-åring, vunnit min första tävling och blivit Svensk Juniormästare i trolleri i Karlstad och fick nu äran att pryda tidningens omslag.

Trollkarlen 1978
Jag minns att jag var jättestolt. Att finnas med på TK:s framsida med bild var stooort!
Så här skrevs det om min akt inne i tidningen:
Recension TK 1978
Har just lagt upp ett klipp på YouTube där jag gör just den akten bara ett par månader efter SM-vinsten.
Så här såg det ut: