John Calvert – Minnen för livet

John Calvert – Minnen för livet

I går berättade jag om hur amerikanska illusionisten John Calverts uppträdande på en liten nattklubb på Gran Canaria ändrade mitt liv.
Några år går och det är 1979. Jag är 14 år gammal då familjen återigen åker till Gran Canaria på semester.

Denna gång har jag nu vunnit Svenska Juniormästerskapen och har en akt som min far, Wollmar, ”säljer in” till Vingresor att vi ska få 10% rabatt på resan om jag gör några shower under resan.

Väl på plats på Gran Canaria ser jag nedanstående reklamflyer på hotellet:

John Calvert är kvar på Gran Canaria och har bara flyttat till en större scen.

Nu veisade det sig att Vingresor även hade en utflykt som var en nattklubbsbevistelse med middag och min manager till far pratar in mig att jag ska få uppträda på denna nattklubb.
Jösses. Här ska lilla jag stå på samma scen som John Calvert, min stora idol som förändrade livet för mig.

Och visst fick jag det och jag fick träffa John och Tammy, vilket var en enorm upplevelse för en lite pojkvasker från Skellefteå.

Vi återkom till Alladinos ett par gånger till och John Calvert tog sig alltid tid med mig där jag fick ställa frågor och han svarade och berättade om sin karriär och sitt fantastiska liv.

Inte nog med det; Calvert lät mig komma upp på scenen och vara med när han med förtejpade ögon ämndå kunde pricka små konservlock och en ballong som satt i min mun med ett luftgevär.

Jag har t om kvar tejpen som satt över hans ögon.

Att få träffa John Calvert betydde mycket för mig. Hans tips och att han tog sig tid med en snorunge som mig betydde så mycket och var så inspirerande. Det är därför (även om jag inte jämför mig med en magiker som Calvert) jag alltid tar mig tid till juniorer då de frågar mig om råd inom artistbranschen.

En dag blev vi också inviterade till en marina där John och Tammy jobbade med sin båt The Magic Castle II. Det var en av orsakerna till att Calvert befann sig på Gran Canaria. Hans första båt hade gått under i en storm och nu skulle han bygga en ny båt och det gjorde han själv.
En synnerligen remarkabel man.

Något år senare – tror jag var 16 år då –  träffade jag Calvert igen på Gran Canaria. Nu gjorde han sin stora illusionsshow MagiCarama på nattklubben Lido i Playa del Ingles. Jag fick ett helt block med biljetter och gick varje kväll under semestern ned till nattklubben ensam för att se denna underbara show om och om igen. Ett flertal gånger blev jag Calverts assistent på scen och jag njöt av det varje kväll.
Jag hade köpt ett fickminne med små kassettband och jag spelade in showen för att lyssna på den om och om igen i mitt pojkrum i Skellefteå.

Sist jag träffade John Calvert var när han år 2000 var inviterad till en trollerikongress i Lund. Han kom fortfarande ihåg mig och bara tidigare i år kontaktade han mig via hans Facebooksida.


John Calvert – Showen och magikern som ändrade allt för mig

John Calvert – Showen och magikern som ändrade allt för mig

John Calvert och Tammy trollar fram brinnande cigaretter

I somras var jag uppe hos min mor i Skellefteå och fick med mig några fotoalbum hon hittat i källaren. Mina ögon spärrades upp då jag hittade bilderna på magikern John Calvert som jag trodde var borta. Väl hemma scannade jag in bilderna eftersom de betyder så mycket för mig. Bilderna var tagna en kväll då mitt liv förändrades för alltid.

Jag minns det som i går: Mitten av 70-talet och familjen var på semester på Gran Canaria. Något min far och mor ofta gjorde i januari/februari då julstressen var avklarad på fotoateljén i Skellefteå.

Jag var väl 11 år gammal och hade börjat trolla i den mindre skalan. Inget mer än på extrem hobbynivå. En kväll berättade min far, Wollmar, att vi skulle gå på en nattklubb i San Augustin vid namn La Gruta för att äta middag och se en show bestående av flamenco och sedan en trollkarl.

– Kan vara kul för dig att se, du som gillar trolleri, sa min far.

La Gruta var minsann en gruta (grotta). Hela inredningen hade gjort vilken pizzeria som helst stolt.

Efter middagen, som jag inte minns, så blev det showtime. Jag satte mig på golvet längst fram vid dansgolvet för att inte missa något.

Showen började med flamenco. Minns heller inte så mycket av detta förutom att den manliga stjärnan var svartklädd som Zorro och svettades i mängder.

Så presenterades magikern JOHN CALVERT ”direct from USA”.
In på scen och på dansgolvet svävar en kopia av Errol Flynn in i sin röda kavaj. Efter honom kommer en vacker orientalisk kvinna vid namn Tammy, med hår ned till knäna i silverklänning bärandes en vacker silverskål.
Calvert går runt på dansgolvet och ibland in bland publiken och trollar fram brinnande cigaretter en efter en och kastar dem högt över sitt huvud för att landa i Tammys skål. Effekten är slående då cigaretternas rök och glöd gör det hela enormt visuellt.
Jag fann mig sitta och gapa. Jag hade aldrig sett någon som kunde trolla så det såg ut som riktig magi.

Sedan kom det jag aldrig kommer att glömma. John Calvert lånar en näsduk från en åskådare, slår en knut i ena hörnet och kallar duken för Casper. Precis som spöket Casper får näsduken liv och dansar fram på ett bord, under bordet, rockar loss, gör saltomortaler, svävar….

Åh, jag hade sett riktig magi av en riktig magiker och hade aldrig upplevt något så fantastiskt.

Det var där och då jag bestämde mig för att bli en trollkarl på heltid!

Dagen efter lånade jag min pappas kamera och gick själv ner till La Gruta och tog bilder på reklamtavlan utanför. Ett porträtt med John Calvert var omgivet av massor av bilder från John Calverts show MagiCarama där han förevisade stora illusioner.

John Calvert är i dag 99 år gammal och turnerar fortfarande. Nästa år fyller han 100 år och han har varit erbjuden att göra sin show på 100-årsdagen den 5 augusti både på London Palladium och på Broadway.

Här ett klipp när John Calvert gör delar av sin show för trollkarlar då han var 97 år gammal (här kan du se lite av hans cigarettmanipulationer och hans Casper, dansande duk).

Jag har tidigare skrivit om John Calvert på min blogg och det kan du läsa här.

Jag kommer snart att skriva om när jag fick träffa John Calvert några år senare, och vad han betydde och betyder för mig.

John Calvert

När jag var 10 eller 11 år gammal åkte familjen ner till Gran Canaria.

Detta var alltså i mitten av 70-talet.

Jag glömmer aldrig en liten nattklubb i San Augustin som hette ”La Gruta” där den amerikanske illusionisten John Calvert uppträdde.
Jag kommer ihåg det i dag precis som det var. John, och hans assistent Tammy, seglade in på scen supereleganta. Han trollade fram brinnande cigaretter som han kastade högt upp i luften för att elegant landa i en silverskål i Tammys händer.
Han avslutade med att få en herres näsduk att dansa och göra akrobatiska konster av sig själv.

Glömmer det aldrig!

Några år efter detta åkte vi ner till Gran Canaria igen. Min far, som var enormt driftig, hade fixat så at jag kunde ta ner mina duvor och uppträda på olika ställen under vår semester.
Jag fick nöjet att uppträda på Lido i Playa Ingles tillsammans med… Just det: John Calvert.
Det var då, bakom scenen, som bilden på oss togs.

En upplevelse.

Några år senare var han kvar på Gran Canaria och satte upp en stor show på en nattklubb i Playa Ingles.

Jag fick en hel bunt med fribiljetter och gick själv ner och såg showen varje kväll. Jag assisterade också John som en ”ofrivillig assistent” i några av numren.

John Calvert har gjort allt och en film om hans liv skulle vara fyra timmar långt för att få med allt.
Just nu är John Calvert, 97 år gammal, ute på en jätteturné i USA.

Här är ett klipp från turnén då han besökte en magikerförening:

En fantastisk man!

När mina jämgamla och mina klasskamrater hade en rockstjärna som idol skrev jag alltid ”John Calvert” i stället.

Han var min idol och påverkade mitt yrkesval en hel del.

60-åringen

Väldigt få personer har betytt mycket för mig.

Lennie Norman har betytt väldigt mycket för mig.

I dag fyller han 60-år.

Grattis min vän.

Första gången jag hörde talas om Lennie Norman var när han spelade bas med sin pappa Charlie och Ronnie Gardiner på Gran Canaria. Vi besökte på 70-talet Gran Canaria varje januari och Charlie, Lennie och Ronnie var stående inslag på nattklubben i närheten.

 

Jag var bara en liten plit när jag och min far fick tillträde till Hamburger Börs i Stockholm då Charlie Normans trio gjorde krogshow.
Orsaken var att de i showen hade en gästartist vid namn Mel Calvert, en komiker och trollkarl som var brorson till den store magikerna John Calvert (båda hade jag träffat på just Gran Canaria).

Jag fick se en helt underbar show och jag drömde själv om att bli en showman.

Ett decennium senare blev jag fascinerad av något som i USA kallades för stand-up comedy. Jag gillade formen och skrev bland annat ”stand-up comedy illusionist” på mina visitkort men ingen fattade vad det var för något (”står du upp och trollar?”) så jag strök det.

Jobbade vid ett tillfälle som konferencier i slutet av 80-talet på ett företagsevent på Pite Havsbad där de hade bjudit in Charlie Norman trio. När jag hörde Lennies mellansnack tänkte jag att han banne mig skulle kunna bli en ståuppkomiker.

När stand-up comedy äntligen kom till Sverige, 1988, glömmer jag aldrig inslaget i Rapport att på restaurang Skitiga Duken i Gamla Stan i Stockholm hade några glada artister startat något som heter stand-up comedy i Sverige. De kallade sig för S.U.C.K (stand Up Comedy Klubben).
En av de som stod på scenen var Lennie Norman. Då var han kontroversiell och vass. Något som han dras med än i dag då folk tror att Lennie Norman är lika med ”under bältet”. Så fel de kan ha.

1991 fick jag ett erbjudande att åka med på en turné i Skåne. Hela upplägget lät sådär kul men när jag hörde att Lennie Norman skulle med så beslutade jag mig snabbt som attan att vara med.

Detta förändrade mitt liv.

Jag och Lennie kom väl överens under den turnén och vi lärde känna varandra.

Inte närmaste vänner, för både jag och Lennie har stor integritet. Däremot delade vi samma syn av politik, religion och liberalism och hade samma komiska förebilder.

Lennie var då i samma ålder som jag är nu och bilden ovan kommer från den tiden.

Det var Lennie som la en skyddande vinge över mig och tyckte att jag skulle prova att göra min show på landets enda stand-up comedyklubb, Norra Brunn.

Att 1991 komma in i stand-up comedycirkusen var för mig upplyftande. Jag hade tappat lite känslan av ”konst” inom trolleriet medan stand-up comedy fick mig att känna mig ”konstnärlig” igen (även om jag fortsatte att trolla, buktala och ”svälja” glödande cigaretter under stand up-showerna).

Att göra över 200 shower per år under 90-talet på de mest omaka och tuffa comedy-ställen som fanns i Sverige formade mig till den artist jag är i dag.

Mycket av min framgång har jag att tacka Lennie Norman för.
Inte bara jag. Hade inte Lennie Norman upptäckt två skåningar på en stand-uptävling hade vi kanske inte fått se David Batra och Johan Glans?
Lennie har hjälpt så många komiker under åren att det knappt går att räkna. 

Tack min vän och stort grattis på 60-årsdagen i dag.

Jag vet att du njuter av en stor Whiskey i dag…

Skål!

Semester

Jag är helt slut. Har ingen energi. Slutkörd.

Det har varit en enormt hektisk höst och jag har hur mycket som helst att göra de två månader som är kvar av året, vilket förståss är kul.

Dags att vila.

I morgon kväll åker vi och checkar in på SAS på Arlanda för att tidigt på fredag flyga ner till Gran Canaria på en välbehövlig semester i en vecka.

Ska bara läsa, vila, sova, bada och sola så gott man kan med en fru, en elvaåring och en sexåring med på resan.

Ska bli skönt med en paus…

Ses…

Denna lilla stjärna i universum ska få bränna min hud och värma mig en vecka om inte moln kommer mellan oss…