Första? Eller sista? Hur ska man se på det hela?


På USA:s nationaldag 4 juli gjorde jag säsongens sista eller höstsäsongens första show. Tycker säsongens sista låter bättre än höstsäsong.

Ett företag hade golftävling på dagen och avslutade med middag och underhållning av mig på restaurang Grodans festvåning i Stockholm. Mest män som inte kände varandra och var slitna efter en hel dag på golfbanan. Men jag knackade på och fick med mig dem i slutet. Improviserade en hel del och hade svinkul!

Ibland får man jobba för gaget…

Ibland får man jobba för gaget…


Showbusiness är fantastiskt. Oftast är det världens roligaste jobb och man bara ”flyter med” och har roligt.

Ibland får man jobba hårt för brödfödan.

I går var den senare versionen.

Förutsättningarna kanonbra; IVAs Bankettsal på Grev Turegatan (även kallad Grodans festvåning). Svinbra teknikföretag som levererat ljud- och ljusanläggning samt scen och backdrop. Bra ljudtekniker, vacker lokal och folk sitter perfekt. Var på plats en stund innan för snabbt soundcheck och sedan var det bara att vänta.

Gästerna var i övre medelåldern så det skulle givetvis inte bli några problem. Uppklädda och i en vacker lokal med stil och finess. bara att gå in och ha kul.

Men ibland missbedömer man situationen. Man tänker inte på att det kan finnas en eller ett par ”kul killar” eller kvinnor som ”är lite kul”.

Direkt jag kommer in kommer en kommentar från en herre. Denne och en annan herre från Göteborg börjar kommentera och ordvitsa (och alla vi som avskyr göteborgsvitsar förstår vad dessa vitsar innebär för ”humor”). Nu har man två alternativ; låta dem hållas och låta dem göra bort sig eller ”klatscha dem lite på fingrarna” så att de slutar.

Jag valde det andra alternativet. Vilket fungerade då de sedermera tystnade.

Men självklart var det inte klart med det. Jag brukar sällan ha problem med damer på scen förutom de damer som inte gillar trolleri då de tror att det är en attack mot deras intelligens om de inte förstår hur tricken går till. Den äldre damen jag fick upp till det sista numret var en sådan där som förmodligen kanske inte gillar trolleri så därför skulle det ”småjäklas”. När hennes ring försvinner och kommer tillbaka så måste hon givetvis ”vara rolig” och säga att det inte var hennes ring, hon tafsade på mig (inte ens kul om hon var 23 år gammal), pratade högt över mitt buktaleri med henne så att alla minsann skulle förstå att det inte var hon som ”pratade” när jag buktalade och sedan skulle korten hon fick flyttas runt av henne och en massa andra tramsande.

De tycker oftast att det är ”roliga” men det förstör bara stämningen, tajmingen och känslan på numret då jag måste passa på henne hela tiden. Det handlar inte om att hon jäklas utan det handlar mest om att inte se till att hon gör bort sig inför sina vänner i publiken. Det handlar alltså om att skydda åskådarna för att göra bort sig.

Tur man är rutinerad och kunde genomföra akten ändå och ändå rädda hennes ansikte. Bra publik för övrigt och jag tror att  de hade roligt. teknikern, som aldrig jobbat med mig tidigare, var lyrisk efteråt.

Rutinen och erfarenheten segrade. Jag var banne mig egentligen värd dubbelt gage den här kvällen.