Show på skärgårdsbåtar

I onsdags och fredags jobbade jag för samma företag fast på två olika skärgårdsbåtar.

Första kvällen, onsdag, så var det ett bra men blåsigt väder. Båten heter M/S Stockholm och är en av de bättre skärgårdsbåtarna att göra en show på eftersom matsalen är stor och det finns en naturlig scen.
Här var det folk från hela Sverige som träffats. Ett glatt gäng som var kul att jobba för. Testade lite nytt textmaterial och en rutin som förmodligen kommer vara med i höstens föreställning TRICKS på Vasatetatern. Det funkade bättre än vad jag trodde. Har bara kört rutinen en gång tidigare men nu har jag hittat på ett nytt slut som då, naturligtvis, testades första gången.

På fredagen var det bara 20 personer som skulle underhållas.Fantastiskt fint väder vilket ger extra konkurens när man kryssar i skärgården.  
Samma företag men dessa personer kom från företag från hela världen. Nu var det en mindre båt som användes som heter M/S Enköping.

ms-enkoping

Det här fartyget är ett av de äldsta passagerarfartygen som finns. Vacker och med fantastiska trädetaljer. Däremot är det lågt i tak.

Eftersom det handlar om bara 20 personer blir det en intimare show. Trots det har jag lärt mig av erfarenhet att ha ett ljudstöd. Att använda mikrofon på stativ (som jag alltid gör annars) så valde jag denna gång en mygga för att få lite extra ”stöd” i min röst. Motorbuller och publikens skratt och reaktioner gör ofta att även om man har, som jag, en kraftfull röst så hörs det inte alltid.

Nåväl, vi plockade upp Steffo Törnquist vid slottet och han körde en test av snapsar med de församlade. Han hoppade av i Nacka med en varningens ord av en fransman ombord som hade betett sig… franskt (något som Stefo direkt efteråt skrev om på Twitter).

Näväl, vid efterrättens slut kom alla ner till salongen nedanför där jag skulle hålla hov. Vi hade satt upp stolar i teatersittning så alla kunde se och höra bra. 

Nu blev det en intim show i stället. Jag kunde t om med göra ”sedelväxlingstricket” som jag jobbade fram tillsammans med Joe Labero på 80-talet. Eftersom Joe numera gör sådan succé med ”vårt” trick låter jag honom köra det i sin show och jag gör det aldrig inför svensk publik.
På utländsk publik som inte hört talas om Labero kan jag då och då göra det. 

Fransmannen kom fram till mig efter showen. Tittade på mig och sedan gjorde han en typisk trollkarlsgest. Jag antar att det innebar att han gillade mig.
Meddelade detta till Steffo på vägen hem.