Lördagen bjöd på strålande sol. Dags att bege sig in till Stockholm för att göra en show på stora scen under Smaka på Stockholm i Kungsträdgården.

Självklart skulle Stockhom Maraton springas samtidigt. har aldrig förstått idén med att stänga av en hel stad för att några idioter inte orkar lubba runt i skogen i stället. Det enda jag kan tänka mog är att de vill jävlas med folk som försöker ta sig in, ut eller bara försöka klara av sina jobb inne i stan.

I det här fallet fick jag parkera min bil i Solna och ta tunnelbana in till Kungsträdgården på grund av denna idioti.
Nåväl, väl på plats var det gott om folk framför scen.

Det klan man t ex se på denna bild som jag tog när Kurt Olsson framträdde just innan mig.

En så här hög scen och dessutom utomhus är inte idealförutsättningar för en kille som mig. Men det går. Körde exakt 30 minuter och det blev ett jäkla tryck i Kungsträdgården.

Det roligaste var en kille som stod längst fram som skrek ”Joe Labero” hela tiden. Fattar inte varför. Men det kan ju vara att killen inte visste hur Joe Labero ser ut och trodde att jag var Labero, eller så skrek han Joe Labero för att visa sin inkompetens att han inte vet att det faktiskt finns fler magiker i världen än Joe Labero. Jag vet inte, men men förundras varje gång folk gör såhär.
Undrar just om Lisa Nilsson får höra någon stå och vråla ”Carola” när hon uppträder?

Efter showen gick jag och min agent Markku, samt Niclas – som också jobbar på Artist & Eventbolaget, och hans fru Christine till Melanders tält och inmundigade en jättestor skaldjursplateau.

Life is good!

Sigfried & Roy förändrade magivärlden med sin magi. De var de första att övertyga producenter och finansiärer att satsa på en magishow i Las Vegas då det då ansågs helt omöjligt.

I klippet ovan får man höra dem sjunga. Faktiskt inte första gången de gör det offentligt. I deras första tv-special gjorde de ett shownummer där de sjöng ”It began with a hat, an ordinary hat”…

Ser dem nog hellre såhär som de framförde sin show på Mirage hotell & casino i Las Vegas fram till Roys olycka 2003.

I fredags var det premiär för mitt gästspel av !TRICKS! – En Hyllning till salongsmagin” på Hyllan i Uppsala.

I det här fallet gör jag en lite annorlunda krogvariant av TRICKS än den jag gjorde på Vasateaatern i höstas. Jag hyllar fortfarande de gamla mästarna och utför deras klassiska trick, men jag har lagt in några rutiner som passar bättre till en krogmiljö. Publiken får se både klassiker och helt unika trick och rutiner som jag själv hittat på eller som  ingen nordisk trollkarl gjort tidigare.

Lokalen är stor, scenen enormt hög och det är mer en krogpublik än en teaterpublik som ser showen.

Publiken sett från scenentrén

För första gången använder jag storskärmar där jag börjar showen med en biografi vad jag har gjort under alla år.

Jag spelar TRICKS! två gånger till på Hyllan i Uppsala, torsdag 25/3 0ch lördag 27/3.

Tom Mullica heter en amerikansk magiker som lärde mig att ”äta cigaretter” en gång i början av 90-talet. Hans rutin är makalös (som du kan se på klippet ovan) och min rutin var designad efter mig. Att rakt av kopiera Mullica var det aldrig tal om, även om han gav mig sitt godkännande.

Tom Mullica var en fantastisk magiker och komiker som sedemera (när cigaretter blev politiskt inkorrekt) slutade trolla och gick över till att porträttera Red Skelton.

Läser i dag på The Magic Newswire att Tom Mullica nyligen fått diagnosen leukemi och behandlas för den.
Vi får hoppas att läkarvetenskapen kan hjälpa denna fantastiska komiker och magiker och han är i mina tankar.

I går samlades 230 personer från Norden och England på hotell Clarion på söder i Stockholm. De jobbar inom ”glasögonbranschen” och skulle avsluta en mässa de haft i ett par dagar.

Kände mig taggad som tusan och hade enormt kul. Improviserade en hel del också. Känns bra att jag törs göra det. Att jag törs lita på min humor som kommer spontant. Det tillför en hel del till de rutiner jag gör i min show redan.

Tror att jobbandet med TRICKS! fått mig att våga mer.

För det är ju ett problem med att testa nytt material och att ”kasta sig ut i avgrunden och hoppas man landar mjukt på fötterna”; Kunden har betalt (en bra) summa pengar för att jag ska leverera. Jag ska göra mina 30 – 40 minuter och få folk att skratta och förundras så att de är på gott humör när jag är klar. Att då testa bara nya saker fungerar inte riktigt. Man måste lita på ”de gamla godingarna” och leverera.
Har jag ingen nöjd kund efter showen har jag misslyckats.

I går kom kunden fram till projektledaren från eventbyrån efter min show och var lyrisk. Jag lyckades med mitt jobb igen.

Det handlar om att ”leverera” och att ”leverera” jämt och på kommando.

Seriefiguren Mandrake är egentligen urtypen av trollkarl (fast han är hypnotisör egentligen): Han är alltid klädd i frack, hög hatt och cape. Har en exotisk assistent med namnet Lothar och använder sina krafter till det goda.

Minns att jag ofta läste Mandrake-strippar när jag var liten. Gillade alltid när en bov hotade honom med en pistol och då kom texten ”Mandrake gör en hypnotisk gest” och boven trodde då att han stod med en banan i handen och kunde lätt oskadliggöras.

1939 spelade Columbia in 12 avsnitt av Mandrake. Ett av klippen kan man se ovan. Här trollar Mandrake på ”traditionellt” sätt och gör, bland annat, en intressant (för trollkarlar) bägarspelsrutin med tre tekoppar.

På senare år har det ryktats om en nyinspelning av Mandrake och flera trollkarlar och skådespelare har angetts som huvudrollsinnehavare. En de, tack och lov, verkar ha släppt tankarna om som huvudrollsinnehavare är Criss Angel.

Men konceptet är intressant.
Tror det skulle kunna bli en bra film om man inte känner sig tvungen att utöva för mycket specialeffekter och woo-woo.

Klippet ovan visar Jimmy Grippo när han gör förbluffande kortttrick för Orson Welles och Merv Griffin.

Jimmy föddes 1898 och var en av de första att jobba i Las vegas med close-up för de rika och kända.
1966 började han jobba på Caesar’s Palace i Las Vegas.

Det finns många otroliga historier om Jimmy Grippo. Det sägs att han brukade slå vad med kändisar som Frank Sinatra, Sammy Davis, Jr och liknande digniteter om vem som bar på mest pengar just då.

Jimmy vann alltid.

Jimmy Grippo gick bort 1992 i en ålder av 94 år och kommer alltid att räknas bland de största magilegenderna för all framtid.

Många kanske inte vet att regissören Orson Wells var väldigt intresserad av trolleri?
Förutom att han var en skicklig magiker la han alltid en välregisserad hand över allt trolleri han gjorde.
Se bara ovan då han trollar med Marlene Dietrich.

Dick Zimmerman presenterar ovan en klassisk magiakt. En typisk akt som fungerade förut på de scener som fanns på 60- och 70-talet. Ofta kompanjerat av en liveorkester så artisen hade all sin msuik på noter på den tiden. Inte på en CD, dator eller på en iPod som i dag.

Ofta hade man ett tema på sin akt för att utmärka sig från alla andra trollkarlar. I det här fallet: Ringar.

Framför allt är det kul att se Zimmermans dansande ring på rep en bit in i showen.

En klassiker