Den här akten har alltid fascinerat mig, samtidigt som den har äcklat och skrämt mig en aning: PROFESSOR AL CARTHY!
Tror jag såg den första gången i svensk tv någon gång på 70-talet och har inte glömt den sedan dess. Har sedan sett den i bland annat Paul Daniels show (klippet ovan) och faktiskt live vid ett tillfälle.
Information om Prof. Al Carthy och denna akt på nätet är nästan obefintligt. Något som är ganska vanligt med varietéakter och liknande som har ett par år på nacken. Få av dessa artister har förstått eller intresserat sig för internet.
En sökning visade att Prof. Al Carthy skulle varit med på den holländska illusionisten Hans Kloks turné i år, som tyvärr blev inställd.
Hittade ett gammalt klipp från en tidning på nätet, men that’s it i stort sett. Om någon sitter på information om denna unika akt så är du hjärtligt välkommen att höra av dig.
Jag buktalar väldigt sällan med buktalardockor. Däremot fascinerar buktalardockor mig.
Men varje gång jag använt min docka Charles von Scheele har man hört och sett folk som blir rädda för dockan.
Kanske inte så konstigt med tanke på alla skräckfilmer som gjorts med bukatalrdockor och likannde dockor.
En film jag speciellt minns är Magic från 1978 med bland annat en ung Anthony Hopkins och svenskättade Ann-Margret
En annan film som påverkat folks rädsla för buktalardockor är filmer som Child’s Play från 1988, där dockan Chucky plötsligt blev levande och gick runt och mördade folk. Nu var Chucky ingen buktalardocka, utan en batteridriven leksak, men utseendet och storleken gjorde ändå att folk associerade Chucky till buktalardockor.
Men det har även gjorts bra filmer om buktaleri och buktalardockor som inte mördar.
Edgar Bergen gjorde ett par filmer med sina dockor och ofta tillsammans med världens mest kända buktalardocka; Charlie McCarthy. Här ett klipp från filmen Charlie McCarthy – Detective från 1939:
En mycket bra och kärleksfull film heter Dummy från 2002 med Adrian Brody i huvudrollen. Adrian – som vann en Oscar för bästa manliga huvudroll för sin roll i The Pianist, också från 2002 – tränade buktaleri inför den här filmen och blev ganska skicklig.
Här är trailern för filmen:
Någon större film jag glömt? Skriv ner dessa i kommentarsfältet så fyller vi på listan.
Seriefiguren Mandrake är egentligen urtypen av trollkarl (fast han är hypnotisör egentligen): Han är alltid klädd i frack, hög hatt och cape. Har en exotisk assistent med namnet Lothar och använder sina krafter till det goda.
Minns att jag ofta läste Mandrake-strippar när jag var liten. Gillade alltid när en bov hotade honom med en pistol och då kom texten ”Mandrake gör en hypnotisk gest” och boven trodde då att han stod med en banan i handen och kunde lätt oskadliggöras.
1939 spelade Columbia in 12 avsnitt av Mandrake. Ett av klippen kan man se ovan. Här trollar Mandrake på ”traditionellt” sätt och gör, bland annat, en intressant (för trollkarlar) bägarspelsrutin med tre tekoppar.
På senare år har det ryktats om en nyinspelning av Mandrake och flera trollkarlar och skådespelare har angetts som huvudrollsinnehavare. En de, tack och lov, verkar ha släppt tankarna om som huvudrollsinnehavare är Criss Angel.
Men konceptet är intressant.
Tror det skulle kunna bli en bra film om man inte känner sig tvungen att utöva för mycket specialeffekter och woo-woo.
Klippet ovan visar Jimmy Grippo när han gör förbluffande kortttrick för Orson Welles och Merv Griffin.
Jimmy föddes 1898 och var en av de första att jobba i Las vegas med close-up för de rika och kända.
1966 började han jobba på Caesar’s Palace i Las Vegas.
Det finns många otroliga historier om Jimmy Grippo. Det sägs att han brukade slå vad med kändisar som Frank Sinatra, Sammy Davis, Jr och liknande digniteter om vem som bar på mest pengar just då.
Jimmy vann alltid.
Jimmy Grippo gick bort 1992 i en ålder av 94 år och kommer alltid att räknas bland de största magilegenderna för all framtid.
Många kanske inte vet att regissören Orson Wells var väldigt intresserad av trolleri?
Förutom att han var en skicklig magiker la han alltid en välregisserad hand över allt trolleri han gjorde.
Se bara ovan då han trollar med Marlene Dietrich.
Eftersom jag sedan nästan 15 år tillbaka i tiden haft lyxen att tacka nej till att göra shower under jul och nyår får man alltid en skön paus i allt flängande just över julen.
Men nu är det dags att spotta i nävarna. Tre gig på tre dagar. I går första giget för säsongen i Borås.
Borås Tidning har i flera år haft en tävling för annonsörer. På prisgalan träffas alla nominerade, äter och dricker gott, för att sedan bevista prisutdelningen. I alla år har de alltid haft en artist som underhållit i första och andra akten.
Tidigare år har bl a Janne Bylund och Petra Mede gjort detta. I år var det min tur att stå på scen på Åhaga i Borås.
Prisutdelningar brukar ganska automatiskt innebära ”dra ut på tiden”.
Dock inte denna gång, till min surprise.
När prisutdelningarna satte igång visste jag att jag hade ca 30 minuter innan det var min tur. I vanliga fall innebär detta långt mer än 30 minuter.
Dock inte denna gång.
Jag går tillbaka till min loge, som ligger på plan två och är ganska ljudisolerad, hämtar de sista grejerna och går ner.
När jag öppnar dörren in till eventlokalen hör jag tystnad…
Jag går bakom scen och hör folk börja klappa. Sådär som en publik gör när de väntar på något.
Förstår inte långören, för enligt schema ska det vara 15 minuter innan jag ska gå på. En av bildteknikerna ser mig och viskar ”det är du!”.
Det visar sig att prisutdelningen har gått med rekordfart.
Shit, tänker jag och rusar upp på scen. Trots denna starten så funkade det bra. Jag kunde spela på att jag var sen och det gick så bra att det skulle nästan kunna bli ett stående inslag i min show…
Åhaga i Borås är en ganska läcker eventlokal
Fantastisk trevlig publik.
Nåväl, i mitt inhopp i andra akt så var jag i god tid.
Kändes riktigt roligt att jobba igen. Eftersom det också fanns videokameror och stora skärmar kunde jag göra ett mynttrick som jag älskar som kallas ”3-Fly”.
Stormande applåder och mitt energiförråd, när det gäller att stå på scen, är fyllt igen.
Finns inga magiker i världen som är så unika och har ett sådant genomarbetat manus som Penn & Teller.
Här ett gammat klipp där de förklarar hur ett trolleritrick går till och vilka knep som krävs.
Löjligt bra. Löjligt bra scriptat. Löjligt bra framfört. Löjligt originellt.
Jag har i min blogg, bland annat här, här och här, skrivit om en av mina stora hjältar John Calvert. När jag såg honom på nattklubben La Gruta på Gran canaria på 70-talet bestämde jag mig för att bli trollkarl.
I början av december såg jag att en DVD skulle utkomma inom snar framtid. Jag beställde den direkt och det visade sig att jag var faktiskt den första att beställa DVD:n
Nåväl, i går fick jag den och jag har sett den i dag. Vilken fantastiskt underbar film om en lika fantastisk man. Calvert föddes 1911 och är still going strong. Han har erbjudande att göra en show antingen i London eller i New York då han fyller 100 år. Hans kommentar till detta är att det kanske blir hans största trick att kunna uppträda i London och New York samma dag.
Jag tror inte att det är någon större utmaning för Calvert.
Genom min vän Ulf Mörling, som är en personlig god vän till John och Tammy, får jag information om hans liv och leverne i dag. fascinerande. Ulf och hans fru, Bibbi, tackas också i slutet av filmen.
John Calvert, jag, Tammy ca 1979
Jag är otroligt glad att jag träffat denne man vid flera tillfällen. Dels på Gran Canaria, då jag även assisterade honom vid ett flertal tillfällen på scen, och dels på kongresser i både Sverige och London.
När vi träffades år 2000 och han fick se en artikel om mig i en magitidning bad han om min autograf. Han sa: ”The only other person I asked for an autograph was Shirley temple. Just so you know, John”.
Kan verkligen rekommendera en beställning av filmen. Ett fantastiskt livsöde, en fantastisk man och fantastiskt trolleri. Kan det bli bättre?
När han slog igenom i slutet av 50-talet slog han magivärlden – och resten av showbizvärlden – med häpnad.
För det första var han en enormt stilig herre som var som klippt och skuren ur den perfekta genbanken. Så stilig att han senare – när han tjänat miljoner på sin akt – slutade framföra den och satsade på filmen.
Förutom detta var han en otroligt skicklig trollkarl.
Förutom detta var han unik och var den person som först började att trolla med duvor på detta sättet. Ett sätt som man även i dag kan se trollkarlar framföra på samma sätt (dock inte lika tekniskt briljant).
Den försvinnande duvburen i slutet blev hans signum och den som också kopierades av alla trollkarlar som trollade med duvor (mig inkluderad).
Tro mig, som gammal ”duvtrollkarl”, kan jag lova att tekniken som Channing framför i klippet ovan är fulländat.
Trots alla som velat bli lika skickliga duvmnanipulatörer har nagelfarit denna akt för att försöka bli så bra som Channing är det få som lyckats.
Enligt min uppfattning finns det bara en handfull som nästan är lika skickliga: Lance Burton, Shimada, Johnny Thompson. Alla dessa herrar har inspirerats av Channing och har även fått instruktioner från honom (lite osäker gällande Shimada dock).
Jag hade det stora nöjet att få träffa Channing vid ett tillfälle på 90-talet i Las Vegas. En otroligt ödmjuk man med en otrolig utstrålning.
Kommentering avstängd 
Inlägg (RSS)