Systerobror Comedy drivs av den genomtrevliga komikern Marcus Palm och husera på just i närheten av KTH. Publiken är alltså unga människor som studerar.
MArcus fick förfrågan från en engelsktalande om han inte kunde fixa en kväll där bara engelsktalande komiker uppträdde. Eftersom det inte finns allt för mång komiker som klarar av att uppträda på engelska plockades en tvättäkta engelsman, James McKie, in samt kanadensaren Alex Lasarev. Då Marcus vet att jag jobbar mycket internationellt gick frågan till mig också.
När reklamen kom ut tände Magnus Betnér på idén. Färsk från att ha jobbat på comedyklubbar i New York i tre månader tillförde Magnus en viktig ingrediens: Publiktillströmning.
Det var packat med folk i lokalen men – hör och häpna – inte en person som INTE förstod svenska.
Så här står vi då och uppträder för en svensk publik på engelska… Det blev…lite konstigt men samtidigt ganska intressant.
Publikbild från scenkanten. Här ser man också min magiske kollega Erik Nordvall i förgrunden underhålla gästerna med close-up magi
Efter Marcus inledning så var det dags för James. Egentligen är det inte snällt att slänga upp en rookie att starta kvällen men jag tyckte han klarade sig bra.
Direkt efter var det min tur och det gick väl helt ok i mina ögon. Jag är inte nöjd med varken scen, scenens placering och ljud och ljus på Systerobror men det är helt ok. Däremot svårare för de som står längst bak att se vad man gör i den avlånga lokalen.
Plötsligt kände jag mig gammal.
Gammal för den här publiken. En publik som är ung och som tycker program som Wipeout och Ballar Av Stål är det ”coolaste som finns”.
Här står jag i kostym och skjorta och är över 40 och de andra komikerna står i jeans och t-shirt. De är alla förvisso över 30 men lite ”ballare” och kör med en hel del under bältet. Jag trixar och kör comedy som passar i en Disney-show. Klart att publiken var lite avvaktande. Men i slutet var det faktiskt tyst även på fyllbultarna längst bak i salen trots att referenser till Donny och Marie Osmond fullständigt sköt över huvudet på 99,9% av de närvarande…
Alex Lasarev är en kanadensare som sett liiite för mycket på Bill Hicks när det gäller humorstil, mikrofonföring, mimik, ljudeffekter etc.
Helt ok.
Alex Lasarev på scen
Sedan Magnus. Gillar Magnus. Han kastar sig ut i helt otroliga saker som ingen anna nkan prata om. Hans religionsdel var helt lysande. Lustigt var att de som sorlade som mest längst bak i publiken för att de struntade i alla andra komiker och väntade på Betnér, av någon orsak fortsatte sorla när Magnus körde?
När man är ute och jobbar stöter man då och då på hecklers. Ni vet; Den där (oftast) mannen som har ett ett enormt självhävdelsebehov.
Ofta är de också fulla som kastruller och ”vet inte” vad de gör.
Vad de gör är inte att tillföra något utan de förstör för resten av publiken och dessutom (detta fattar de aldrig) gör de bort sig något så enormt. De tror at de är ”roliga” eftersom publiken skrattar, men publiken skrattar mest åt hur pinsamma dessa hecklers är.
Att de aldrig t ex fattar att jag har mikrofonen och hörs hur mycket de än skriker…
När man jobbar företagsgig får man ta det med bero och försöka rädda personen från att göra bort sig helt. Personen i fråga ska ju trots allt se arbetskamraterna nykter på måndagsmorgonen.
När man var ute på stand up-comedyklubbar runt om i landet på 90-talet stötte man ofta på sådana personer. Då var de ”target”. Störde de min show gav jag dem sk ”heckler-stoppers” så de blev fintade upp på läktaren och jag tvekade inte att förödmjukade dem så man nästan var rädd att de skulle vänta på en när man gick hem med en tegelsten och resten av familjen.
Numera slipper jag ofta dem men jag kan känna vad Magnus Betnér känner i det här klippet som han filmade nyligen i New York.
Magnus Betnér tycker jag går från klarhet till klarhet.
När jag först träffade honom var han en vilsen komiker som sedan hittade rätt med sin högst personliga stil.
Han är helt klart en av de absolut mest kreativa komikerna vi har i dag. En komiker som också har något att säga, frånsett sådana som jag som ”bara” underhåller.
Som komiker möter man ofta många fördomar. Många arrangörer kan ibland säga något i stil med ”gör vad du vill men inget under bältet” eller så. De vet inte att min show är som en Disney-film (nåja, inte riktigt kanske).
Minns en gång när jag var ung och skulle visa min show på ett församlingshem i Skellefteå. Eftersom jag hade då en scenshow med duvor och bland annat spelkort flög en av församlingsbossarna i taket och ville förbjuda mig att använda spelkort eftersom de var ”djävulens spelkort”.
Jag visste inte detta eftersom jag köpt dem i Bernandos trolleributik i Bromölla, men han kanske visste mer än jag.
Synd att jag inte sparade kortleken, som jag använde trots allt, så jag kunde ha sålt den på eBay.
På den tiden jag gjorde stand-up hade jag en prata om Jesus och ibland kunde någon i publiken reagera starkt bara jag nämnde namnet ”Jesus”. De reagerade utan att höra vad jag hade att säga.
Nu var den pratan väldigt snäll mot religioner kan jag berätta.
Ser att min vän Magnus Betnér fått på skalle för att han kört stand-up i en kyrka. Han hade visst skämtade om kristendomen och sade bland annat att Jesus måste ha varit homosexuell eftersom han levde med tolv män i klänning.
Kanske inte så kul taget ur sitt sammanhang men i min bok borde man absolut få säga en sådan sak i en kyrka.
Jag tror i och för sig mer att Expressen ville göra ”ett knäck” och förstorade upp en bagatell.
Om det nu finns en gud som har ”skapat allt” så måste han ju också ha skapat humorn och ironin också?
Fasen han har ju ”skapat” Magnus Betnér också om man tror på sånt.
Jag vet att de andra gudarna (jo, det finns ju ett gäng gudar även i dag) i andra religioner kanske skulle ta illa upp, men den kristna guden ska ju vara den förlåtande guden.
Nu är det ju inte så att ALLA kristna blev förbaskade på Betnér, och det är ju bra. Självklart ska man ha respekt för andra människor, men humor tycker jag ska finnas överallt.
Magnus har fått massor av mail från kristna som tycker att det var kul.
Vad tycker du?
Får man skämta om allt?
Vad får man inte skämta om?
VAR får man inte skämta?
För er som läser kvällstidningarna så kan man tro att den enda ståuppkomiker som finns i dag är Björn Gustafsson, men tro mig att det finns i dag en fantastisk line-up av komiker i dag som ingen hört talas om men som är fantastiska.
Så mitt tips är att du bör gå och se någon komiker du aldrig hört talas om förut. Du kommer förmodligen bli glatt överraskad.
Två eldsjälar som jobbar på Norra Brunn startade ett projekt som heter comedytv.se för något år sedan. När man jobbat på Norra Brunn har de ofta filmat och sedan, vips, ligger det uppe till allmän beskådan.
När man är ”up and comming” vill man inget hellre än att tidningarna ska ringa.
Man har inte råd att tacka nej eftersom tidningarna vet att man är i behov av deras ynnest för att få lite reklam. De vet sin makt och är inte sena att utnyttja den.
Oftast är det så senare i karriären också. Reklam är reklam och det är viktigt att synas, i synnerhet om man ska sälja biljetter till offentliga shower.
Är man inte ”känd” kommer aldrig publiken. Så enkelt är det.
Är man riktigt ”stor” kan man vara coolare med dessa tidningar.
Då är det tidningarna som behöver artisten.
Kolla här hur Magnus Betnér hanterar Aftonbladet:
Det var inte tal om någon ”misshandel” på Magnus Betnér.
För den som undrar har jag inte alls blivit misshandlad. En smäll och en sönderriven T-shirt är allt. En psyksjuk kille blev upprörd över något jag sagt och jag gick ner för att prata med honom när han hoppade på mig. Jag mår fint. Det vet också tidningarna om, eftersom de fått uppgifter om detta från polisen.
Inlägg (RSS)