Det finns två riktiga varningstecken när det gäller showbusiness och det är när arrangören säger ”de ska käka kräftor” och ”de ska käka julbord”.
Båda orden ”kräftor” och ”julbord” betyder att det ska hinkas en hel del alkoholhaltiga drycker och – oftast män – tror att de kan hinka som när de var unga och upptäcker efter andra snapsen att de ”fäster” lite för mycket…
I går underhöll jag som enda artist på ett stort kräftkalas för ett kreditkortsföretag på Gamla Tryckeriet i Alvik i Bromma utanför Stockholm.
300 personer ”dricker” kräftor och slabbar med kräftstjärtar och skal. Sällan idealförutsättningar men i det här fallet var det en enormt receptiv och skön publik. Ganska fascinerande när man står på scenen och man tar en paus…. och det är fullständigt tyst i hela lokalen.
Skön publik, bra ljud och ljus. Ja, det var ett riktigt trevligt gig att göra.
Middag på Magic Bar - Brandon Thorp och James Randi
Skellefteåäventyret tog slut tisdag morgon. Utcheckning och 8 timmar i bil ner till hemmet i Östervåla. 20 minuter för att duscha och snabbpack och sedan byta bil till min egna bil för att åka ner till Stockholm och bevista James Randis föredrag.
Träffade innan förbundet Humanisternas ordförande Christer Sturmark som ville träffa mig för snack om en idé. Lät intressant.
Satt sedan tillsammans med skeptikerpoddens Maria och Carl-Johan och gamle vännen Lars Fundell och såg föresläsningen.
Randis föredrag var kanonbra. Förmodligen hade paranormalister haft en annan åsikt om detta, vilket är ganska naturligt.
Här är t ex ett klipp när Randi överdoserar homeopatiskt sömnmedel. Till sin hjälp har han professor vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet Dan Larhammar, en avskydd skeptiker bland paranormalister:
Vi gjorde efter det en snabb intervju i lugn och ro med Randi för Skeptikerpodden (finns att lyssna på här) innan jag skjutsade Brandon och Randi till Magic Bar på Karlaplan för sen middag.
Randi berättade fantastiska anekdoter om både trolleri och skepticism.
Hade checkat in på samma hotell som Randi och Thorp eftersom vi skulle besöka TV4 Nyhetsmorgon på morgonen. Sändningen gick kanon, som du kan se här och man kunde direkt läsa att det var en succé då folk på paranormala forum gick i taket.
Randi sminkas innan inslaget på Nyhetsmorgon i TV4
Randi pratar Alice Cooper med en kameraman som älskar Alice. James Randi var nämligen den som högg av huvudet på Alice Cooper under hans billion dollar baby-tour på 70-talet.
När direktsändningen var klar tog vi taxi till hotellet där vi njöt av en frukost. Tänk ändå att sitta med The Amazing Randi på tu man hand (förutom Brandon då) och prata allt från trolleri till skepticism utan att bli störda. James Randi var ju programledare för ett magiprogram som gick i svensk tv på 70-talet som hette World of Magic. En tv-show som jag såg om och om igen och som var en stor inspiration för min magi. Faktum är att jag kände till Randi mer som trollkarl långt innan jag förstod att han var skeptiker.
Under frukosten visade Randi upp ett USB-minne som innehåller hans nästa bok som har titeln ”The Magician in the Laboratory” som utkommer relativt snart.
Allt gott har ett slut. Randi sa att han haft en underbar morgon med ett trevligt tv-framträdande och trevligt samtal.
Men detta ska komma att ändras….
Mitt uppdrag denna gång var att se till att Brandon och Randi skulle komma ombord på tåget till Stockholm som skulle gå 10.10.
Tjugo i tio kommer Randi ner och berättar att Brandon förlorat sitt pass som skulle ligga i kemtvätten som skickades på tvätt två dagar innan.
Panik!
Randi ringer Amerikanska ambassaden och det är bråttom. Till slut tar vi beslutet att Randi måste åka, eftersom han har en föreläsning i Göteborg på kvällen. Brandon stannar kvar och måste försöka få ett nytt pass.
Snabb taxiresa till Stockholms central. Betalar 185:- till taxin (väntetid tillkom) och tog fyra av Randis fem tunga väskor och sprang iväg. Klockan var nu 10.06 så vi hade inte mycket tid och att då ha med en gubbe som är 81 år gammal, genomgått en trippel by-passoperation och nyligen en cellgiftsbehandling är inte idealet.
Stockholms central springer upp för trapporna med fyra av Randis väskor.
När jag kommer upp hör jag konduktören vissla för att tåget ska starta och jag slänger in Randis väskor och försöker signalera till konduktören att en person till är på gång.
Randi kommer upp för trappen släpandes på sin väska. jag springer dit, tar väskan och tar Randi under amen. Kommer fram till dörren, gör en kick så att hans stora väska flyger in i folk som stod vid ingången. kastar upp Randis mindre väska och föser upp gubben på tåget samtidigt som dörrarna stängs och tåget åker iväg.
Otroligt annorlunda avslut på en speciell dag med Randi…. kanske inte det avslut jag ville ha, men jag kommer aldrig glömma det.
Lagom glad Brandon Thorp på citypolisens station
Förmiddagen gick åt till att hjälpa Brandon med att först göra en polisanmälan och sedan skjutsa upp honom till Amerikanska ambassaden där jag släppte av honom. Brandon ringer minuten senare och säger att han skulle varit där före 11.00 så han måste återkomma klockan 09.00 dagen efter.
Åker in mot hotellet för att checka ut Brandon. Under tiden ställer VoF:s ordförande Hanno Essén upp med rum för natten. Just då ringer de från hotellet och säger att de hittat Brandons pass som låg i rummet…
Brandon tog ett senare tåg och mötte upp med Randi och var med och skötte tekniken på föreläsningen i Göteborg.
Slutet gott, allting gott, men nu var jag väldigt trött och sliten när jag körde de 12 milen hem igen…
Den 12 – 13 mars firade Casino Cosmopol att de varit öppna i sju år.
Jag gjorde en show varje kväll vid klockan 21 uppe i restaurangen och på den nybyggda scenen där.
Kasinojobb är lite halvsvåra. Dels är det ofta en lite speciell publik. En del tror att de är i ”Las Vegas” och är i en glamourvärld och dricker champagne och låtsas att inte vara imponerade. Många är där för att spela och skäms kanske lite och vill inte ha uppmärksamhet eller synas.
På Casino Cosmopol är scenen placerad på läktaren till en gammal biograf. Man får av den orsaken en enorm volym då man från restaurangen tittar ner på de som spelar där under. Det blir lite kyrkofeeling så man kan glömma det där med slipsen i pannan och dansande på borden.
Dessutom var det ju final i Melodifestivalen i går och alla, inkluderat de som jobbade på kasinot, var förvånade att det var så mycket folk när de flesta andra restauranger gapade tomma.
Trots detta gick båda mina föreställningar bara bra. Känns skönt att vara igång igen efter att ha haft sportlovsledigt.
Du kan lägga bud på Alcazars flamingo, Signerade CD-skivor från Magnus Carlsson, Signerad matchtröja skänkt av HV71, Georg Jensen silverhalsband från Jessica Folcker och en samling från min webshop (se bilden). Fler auktionsobjekt läggs upp i dagarna.
Scenen hade tv-monitorer i bakgrunden och var jättestor.
I lördags åkte jag till Frihamnshallen i Stockholm för att göra ett kortinslag på Sveriges Televisions firmafest. Över 2000 personer inom SVT-sfären hade kommit från hela landet för att roa sig.
Mitt jobb var att ”avbryta” SVT:s VD Eva Hamilton i hennes tal och sedan göra min buktaleriakt med henne och han som har hand om SVT:s tablåer.
Inga problem egentligen, förutom att just innan mitt ”spontana inhopp” delades för första gången ett stipendie till den avlidna SVT-medatrbetaren Jarl Alfredius minne. Här står alltså prisutdelare och pristagare med gråten i halsen och minns Alfredius och sedan är det min tur.
Bättre förutsättningar kan man ju ha.
Nåväl; The show must go on och jag äntrar scenen och gör min kvart. Avståndet från den jätelika scenen till publiken var ganska stor, så det var svårt att höra publikens respons men eventföretaget gav hundraprocentigt två tummar upp och Eva Hamilton hade kul på scen.
Efter mig gick Torgny Melins dansband på och körde en dansbandsversion av ”800 grader”. Jojo.
Senare gick Alcazar upp, men då hade jag sedan länge styrt kosan hemåt.
När jag såg vad bland andra trollkarlar som David Blaine gör för de drabbade på Haiti fick jag en idé. Jag ringde upp min vän och kollega Johan Ståhl som dessutom är artistansvarig för Magic Bar i Stockholm.
Idén jag hade var att låta trollkarlar uppträda en kväll och där alla intäkter skulle gå till en hjälporganisation och för de drabbade på Haiti.
Johan tände på idén och sammankallade alla svenska magiker och tillfrågade dem om de kunde ställa upp. Snabbt arrangerades en minigala redan den 20 januari som jag, på grund av begravning, inte själv kan delta i.
Jag hoppas så många som möjligt av er som läser detta kan besöka Magic Bar och delta i det hela.
Vi får sedan bara hoppas att alla insamlade medel når fram till de nödställda och inte så mycket av det donerade beloppet försvinner i administration och mutor….
UPPDATERING!
Över 35 000:- samlades in under kvällen som oavkortat går till Röda Korsets hjälpinsats på Haiti.
I går åkte jag och Jeanette in till Stockholm för att bevista premiären av den nya krogen Magic Bar på Karlaplan.
Arne Nilsson och hans familj har jobbat stenhårt för att genomföra visionen av en Magisk Bar i Stockholm med uppträdanden av close up- och scenmagiker.
En trevlig kväll med många kolleger i publiken förutom ”lekmän”, som vi trollkarlar så vackert kallar sin publik.
Den 2 december slås portarna upp för allmänheten. Missa inte ett besök.
Delar av publiken som äter en supétallrik innan föreställningen
Så kom då det man inom showbusiness inte egentligen gillar: Slutet.
Är det något man lär sig i showbusiness så är det att allt har sin tid och att man inte kan leva på gamla succéer.
Efter fem slutsålda föreställningar av ”TRICKS – En Hyllning till Salongsmagin” var det i går dax att packa ihop allt och tacka för sig.
Trots att det blivit publiktryck och folk frågat om fler datum och Vasan verkligen ville köra fler föreställningar i december så blev jag tvungen att tacka nej. De enda dagarna som fanns över i december var jag bokad på annat och i januari stängs Vasateatern för renovering i 1 1/2 år.
Jag har haft ynnesten av att få göra det jag älskar, för en genomgående fantastisk publik, i en föreställning jag drömt om att få göra länge.
Finalkvällen var inget undantag då det gällde bra publik.
Jag däremot lyckades göra mig illa på handen på ett trick redan i början av föreställningen som gjorde att jag började blöda ganska kraftigt på scen.
Jag hade då ca 50 minuter kvar av första akten så det var bara att fortsätta och försöka ”trolla bort” det blod som kom. Tack och lov slutade det blöda efter ett tag men jag blev lite förvillad av detta och det i ett viktigt skede i början av akten då jag och publiken ska lära känna varandra.
En arbetsskada
Resten av föreställningen flöt utan missöden. Vi videofilmade även denna föreställning så nu finns massor av material för en eventuell DVD i framtiden. Det är ju ändå mitt 25-årsjubileum så en DVD kanske är på sin plats. Dessutom var det väldigt många som frågade efter föreställningen när DVD:n kommer.
Vi får se…..
Vad sker med TRICKS nu?
Ja, efter denna succé är det inte omöjligt att TRICKS sätts upp på en teater i Stockholm under nästa år.
Vi får se.
Kanske kommer TRICKS att läggas på turné runt om Sverige nästa år.
Vi får se.
Klart är i alla fall att TRICKS kommer att återuppstå på speciella exklusiva företagsevent i framtiden. redan nu går föreställningen bokas för de företag med max 50 personer som vill ha en väldigt speciell upplevelse
Efter showen var det dags att packa ihop all rekvisita.
Jag lovar att jag aldrig haft så mycket rekvisita på en scen tidigare. Nu var den mesta rekvisitan som ögonfägnad, men ändå.
När jag sedan kom hem på natten så möts jag av min katt Cloetta som sitter i fönstret och väntar.
Inlägg (RSS)