Dick Zimmerman presenterar ovan en klassisk magiakt. En typisk akt som fungerade förut på de scener som fanns på 60- och 70-talet. Ofta kompanjerat av en liveorkester så artisen hade all sin msuik på noter på den tiden. Inte på en CD, dator eller på en iPod som i dag.
Ofta hade man ett tema på sin akt för att utmärka sig från alla andra trollkarlar. I det här fallet: Ringar.
Framför allt är det kul att se Zimmermans dansande ring på rep en bit in i showen.
Jean Eugène Robert-Houdin var en av världens mest inflytelserika magiker. Hans påverkan var så stor att en ung Bulgarisk immigrant till USA vid namn Erich Weiss inspirerades och bytte sitt namn till Harry Houdini.
Inte nog med det. Harry Houdini skrev en bok om Robert-Houdin som han kallade ”The Unmasking of Robert-Houdin”.
Harry Houdinis bok om Robert-Houdin. Denna bok från min egna samling. Signerad av författaren själv.
Robert-Houdins ”ande” lever ännu i dag, på många sätt. Illusionsbyggaren John Gaughan i Los Angeles har restaurerat flera av hans automatoner. Jag har själv sett schackspelaren, apelsinträdet och den lilla akrobaten Antonio Diavolo utföras i John Gaughans workshop. Något jag aldrig kommer glömma.
Till sist den engelska magikern Paul Daniels där han klär sig tidstypiskt och utför Robert-Houdins kanske mest kända trick; The Orange Tree. Just detta träd är gjort av John Gaughan. Troligen detsamma träd jag senare såg i hans workshop.
Så vackert ändå… Ett trick jag gärna hade gjort i TRICKS!
När jag såg vad bland andra trollkarlar som David Blaine gör för de drabbade på Haiti fick jag en idé. Jag ringde upp min vän och kollega Johan Ståhl som dessutom är artistansvarig för Magic Bar i Stockholm.
Idén jag hade var att låta trollkarlar uppträda en kväll och där alla intäkter skulle gå till en hjälporganisation och för de drabbade på Haiti.
Johan tände på idén och sammankallade alla svenska magiker och tillfrågade dem om de kunde ställa upp. Snabbt arrangerades en minigala redan den 20 januari som jag, på grund av begravning, inte själv kan delta i.
Jag hoppas så många som möjligt av er som läser detta kan besöka Magic Bar och delta i det hela.
Vi får sedan bara hoppas att alla insamlade medel når fram till de nödställda och inte så mycket av det donerade beloppet försvinner i administration och mutor….
UPPDATERING!
Över 35 000:- samlades in under kvällen som oavkortat går till Röda Korsets hjälpinsats på Haiti.
Samtidigt står magikern David Blaine och gör triolleritrick på Times Square i New York utan sömn för att samla ihop pengar för att hjälpa Haiti.
David Blaine på Times Square i New York
I Stockholm kommer ett gäng trollkarlar att ställa upp gratis för att samla in pengar till Haiti. Det hela sker den 20 januari på Magic Bar på Karlaplan.
125:- entré, scenshow och mingeltrolleri. Jag hoppas kunna delta.
Det kommer finnas bössor att lägga extraslantar i.
Eftersom jag sedan nästan 15 år tillbaka i tiden haft lyxen att tacka nej till att göra shower under jul och nyår får man alltid en skön paus i allt flängande just över julen.
Men nu är det dags att spotta i nävarna. Tre gig på tre dagar. I går första giget för säsongen i Borås.
Borås Tidning har i flera år haft en tävling för annonsörer. På prisgalan träffas alla nominerade, äter och dricker gott, för att sedan bevista prisutdelningen. I alla år har de alltid haft en artist som underhållit i första och andra akten.
Tidigare år har bl a Janne Bylund och Petra Mede gjort detta. I år var det min tur att stå på scen på Åhaga i Borås.
Prisutdelningar brukar ganska automatiskt innebära ”dra ut på tiden”.
Dock inte denna gång, till min surprise.
När prisutdelningarna satte igång visste jag att jag hade ca 30 minuter innan det var min tur. I vanliga fall innebär detta långt mer än 30 minuter.
Dock inte denna gång.
Jag går tillbaka till min loge, som ligger på plan två och är ganska ljudisolerad, hämtar de sista grejerna och går ner.
När jag öppnar dörren in till eventlokalen hör jag tystnad…
Jag går bakom scen och hör folk börja klappa. Sådär som en publik gör när de väntar på något.
Förstår inte långören, för enligt schema ska det vara 15 minuter innan jag ska gå på. En av bildteknikerna ser mig och viskar ”det är du!”.
Det visar sig att prisutdelningen har gått med rekordfart.
Shit, tänker jag och rusar upp på scen. Trots denna starten så funkade det bra. Jag kunde spela på att jag var sen och det gick så bra att det skulle nästan kunna bli ett stående inslag i min show…
Åhaga i Borås är en ganska läcker eventlokal
Fantastisk trevlig publik.
Nåväl, i mitt inhopp i andra akt så var jag i god tid.
Kändes riktigt roligt att jobba igen. Eftersom det också fanns videokameror och stora skärmar kunde jag göra ett mynttrick som jag älskar som kallas ”3-Fly”.
Stormande applåder och mitt energiförråd, när det gäller att stå på scen, är fyllt igen.
Finns inga magiker i världen som är så unika och har ett sådant genomarbetat manus som Penn & Teller.
Här ett gammat klipp där de förklarar hur ett trolleritrick går till och vilka knep som krävs.
Löjligt bra. Löjligt bra scriptat. Löjligt bra framfört. Löjligt originellt.
Jag har i min blogg, bland annat här, här och här, skrivit om en av mina stora hjältar John Calvert. När jag såg honom på nattklubben La Gruta på Gran canaria på 70-talet bestämde jag mig för att bli trollkarl.
I början av december såg jag att en DVD skulle utkomma inom snar framtid. Jag beställde den direkt och det visade sig att jag var faktiskt den första att beställa DVD:n
Nåväl, i går fick jag den och jag har sett den i dag. Vilken fantastiskt underbar film om en lika fantastisk man. Calvert föddes 1911 och är still going strong. Han har erbjudande att göra en show antingen i London eller i New York då han fyller 100 år. Hans kommentar till detta är att det kanske blir hans största trick att kunna uppträda i London och New York samma dag.
Jag tror inte att det är någon större utmaning för Calvert.
Genom min vän Ulf Mörling, som är en personlig god vän till John och Tammy, får jag information om hans liv och leverne i dag. fascinerande. Ulf och hans fru, Bibbi, tackas också i slutet av filmen.
John Calvert, jag, Tammy ca 1979
Jag är otroligt glad att jag träffat denne man vid flera tillfällen. Dels på Gran Canaria, då jag även assisterade honom vid ett flertal tillfällen på scen, och dels på kongresser i både Sverige och London.
När vi träffades år 2000 och han fick se en artikel om mig i en magitidning bad han om min autograf. Han sa: ”The only other person I asked for an autograph was Shirley temple. Just so you know, John”.
Kan verkligen rekommendera en beställning av filmen. Ett fantastiskt livsöde, en fantastisk man och fantastiskt trolleri. Kan det bli bättre?
Känner mig som en väldig Gene Simmons i KISS när jag står med Lucia och hennes tärnor, Maja och Magnus.
Lördagens föreställning av En Smak Av Vegas på Sundspärlan i Helsingborg bjöd inte på några konstigheter. Det enda var kanske att Kvällspostens Lucia kröntes innan vår show.
Skönt att vi har A-kändisen Magnus Bäcklund i showen, som får ta hand om ”kändisgrejer” som att tända Lucians ljus så jag hinner ”bubba” klart alla mina grejer innan show (det är en del att göra just innan show för mig).
Jag och Maja fick däremot – i full scensmink och scenstass – gå ut i foajén tio minuter innan showstart för att ta bilden ovan. Det finns också ett videoklipp på när vi står där med ”tjänsteflinet” på Kvällspostens hemsida. Något man måste, och gärna, ställer upp på för att ge reklam till Sundspärlan och showen. It’s part of the deal.
Nu spelar vi bara två helger till och redan nästa helg kommer min familj ner och ska se showen. Det känns otroligt skönt.
Delar av publiken som äter en supétallrik innan föreställningen
Så kom då det man inom showbusiness inte egentligen gillar: Slutet.
Är det något man lär sig i showbusiness så är det att allt har sin tid och att man inte kan leva på gamla succéer.
Efter fem slutsålda föreställningar av ”TRICKS – En Hyllning till Salongsmagin” var det i går dax att packa ihop allt och tacka för sig.
Trots att det blivit publiktryck och folk frågat om fler datum och Vasan verkligen ville köra fler föreställningar i december så blev jag tvungen att tacka nej. De enda dagarna som fanns över i december var jag bokad på annat och i januari stängs Vasateatern för renovering i 1 1/2 år.
Jag har haft ynnesten av att få göra det jag älskar, för en genomgående fantastisk publik, i en föreställning jag drömt om att få göra länge.
Finalkvällen var inget undantag då det gällde bra publik.
Jag däremot lyckades göra mig illa på handen på ett trick redan i början av föreställningen som gjorde att jag började blöda ganska kraftigt på scen.
Jag hade då ca 50 minuter kvar av första akten så det var bara att fortsätta och försöka ”trolla bort” det blod som kom. Tack och lov slutade det blöda efter ett tag men jag blev lite förvillad av detta och det i ett viktigt skede i början av akten då jag och publiken ska lära känna varandra.
En arbetsskada
Resten av föreställningen flöt utan missöden. Vi videofilmade även denna föreställning så nu finns massor av material för en eventuell DVD i framtiden. Det är ju ändå mitt 25-årsjubileum så en DVD kanske är på sin plats. Dessutom var det väldigt många som frågade efter föreställningen när DVD:n kommer.
Vi får se…..
Vad sker med TRICKS nu?
Ja, efter denna succé är det inte omöjligt att TRICKS sätts upp på en teater i Stockholm under nästa år.
Vi får se.
Kanske kommer TRICKS att läggas på turné runt om Sverige nästa år.
Vi får se.
Klart är i alla fall att TRICKS kommer att återuppstå på speciella exklusiva företagsevent i framtiden. redan nu går föreställningen bokas för de företag med max 50 personer som vill ha en väldigt speciell upplevelse
Efter showen var det dags att packa ihop all rekvisita.
Jag lovar att jag aldrig haft så mycket rekvisita på en scen tidigare. Nu var den mesta rekvisitan som ögonfägnad, men ändå.
När jag sedan kom hem på natten så möts jag av min katt Cloetta som sitter i fönstret och väntar.
Inlägg (RSS)