Gamla synder: TV-programmet Vaduvill 1985 on Vimeo

Hittade en gammal synd från 1985. Jag är 20 år gammal och har året innan blivit proffs (ska fylla 21 några månader efter detta program). Ingen pondus, aningen nervös, ingen energi, inget jävlaranamma.
Notera däremot Raymond-Weilklockan på armen. Redan då var jag intresserad av klockor.

Det intressanta är att jag fortfarande gör en del av dessa trick i dag… och med samma skämt. Alltid ett uppvaknande att se.

Här kommer samma trick utfört 21 år senare (2006)…

Videobandsnostalgi

Min far älskade att vara först med det senaste inom teknik (något som verkar ha gått i arv till hans son). På 70-talet var vi först ”på gatan” med en både TV-spel, TV med fjärrkontroll och videobandspelare.

Den första videobandspelaren vi köpte var en 20-kilos kloss som hette VCR. Videobanden till den var stora och klumpiga och hade då som mest 60 minuters inspelningstid. De gick sönder hela tiden så man lärde sig hur man skruvade upp dem och lagade dem med tejp.

För mig var det ett fantastiskt hjälpmedel. Jag satt med fingret på REC-knapparna så fort et visades något trolleri på de två statliga kanalerna. Detta skedde tyvärr ganska sällan, men ibland dök en Mark Wilson ”Magic Circus” upp eller en tv-show med Doug Henning.
Kassetterna gick varma och jag spelade dem om och om igen.

Efter det kom Betamax, VHS (som i viss mån lever än i dag) och Video 2000 och dessa VCR-kassetters innehåll kopierades mellan systemen så gott det gick med alltid sämre kvalitet för varje generation. I det videokrig som följde gick det sämsta systemet, VHS, vinnande ur striden.

När jag nyligen var ute i mitt lager hittade jag två VCR-kassetter med inspelningar från mina första tv-program som gick ut ”riks”, som det hette på den tiden. Såhär var märkningen på den kassetten:

Tack och lov hade jag kopierat denna VCR-kassett till en Betamax-kassett så jag för några år sedan kunde digitalisera innehållet och lägga upp det på YouTube.
Så här blev resultatet. bemärk att detta klipp alltså är inspelat på en VCR-kassett, kopierad till en Betamax-kassett där den legat i över tjugo år innan den kunde digitaliseras.

Tror inte mina barnbarn kommer att ens veta vad VCR var. Tror inte ens att de kommer ha ett hum om vad en DVD är för något, då det mesta kommer ligga på servrar i framtiden förmodligen.

Men som tidsdokument är det kul att ha kvar dessa kassetter.

I mitt lager har jag en flyttlåda som är märkt ”Johns Tidskapsel”. Där lägger jag sådana här ”artefakter” för att mina barn och barnbarn ska kunna titta igenom dem när jag är borta.
Förmodligen kommer de bara att titta ner i lådan och sedan stänga den och kasta det eftersom de kommer klassa det som skräp, men det är en vacker tanke.

Men tack vare YouTube kanske det där videoklippet med mig ”går viral” så mina barnbarnsbarn kanske kan se sin förfader flina i en glittrig frack till tidstypisk fransk synthmusik

Intervju i nytt tv-program ”Dom kallar oss roliga”

Vad har lilla jag för något gemensamt med Sissela Kyle, Gösta Ekman, Johan Glans och David Batra, Stefan och Krister, Petra Mede, Mia Skäringer och Klara Zimmergren, Klungan, Nour El-Refai och Peter Apelgren?

Jo, vi är alla med i programserien ”Dom kallar oss roliga” som kommer att sändas i Kanal 9 med start 31 mars.

Mitt program spelades in i november i fjol och ett filmteam med Henrik Schyffert i spetsen besökte mitt hem i Östervåla och följde mig en hel dag (se bilden ovan från inspelningen som gjordes till frukosten) .

13 komiker intervjuas och följs en hel dag i serien. Det är väl ungefär lika mycket som de som tittar på Kanal 9…

Otroliga Derren Brown – Se The Events #1

Derren Brown är utan tvivel världens främsta menatlist.

Här är YouTube-klipp från hans tv-show som sändes i England i fredags.

Se det nu innan de tas bort från YouTube och förvånas över hans unika kunskaper. Och kom ihåg att det har INGENTING med paranormala krafter att göra.

Men visst skulle det vara enkelt att tro att han har paranormala krafter. Det finns de som har mindre talang än Derren (varje medium och spågubbe) som dagligen bluffar godtrogna människor.

Hur han gör? Jag har inte den blekaste aning och det gör mig glad. Glad att jag också kan se en magiker/mentalist som fullständigt får mig förbluffad.
En underbar känsla!

Hur jag vet att Derren inte är paranormal? Jo, för han är en av Englands främsta och mest kända skeptiker.

Se och njut:

Globen

Sitter nu i min loge på Globen i Stockholm efter soundcheck och väntar på att gå på scen.

Så här ska förresten en artistloge se ut:

globe_loge

Tror att detta är Stockholms bästa loge (eftersom det egentligen år en hotellsvit) och utanför fönstret ser man Globens härliga rondör.

Gigg för Svenska Spels VIP-gäster som sedan ska gå ner och se Idrottsgalan.

Frågesporter på tv

På dagarna går det i vissa tv-kanaler sådana där hjärndöda frågesporter där folk kan ringa in för att svara och där frågorna och programledarna är så usla att om programledaren spyr i direktsändning blir hon superkändis.

Ni vet, frågor som ”- Jamen vad kaaaan det vara? Ett djur som svingar sig i träd och äter bananer som har tre bokstäver som börjar på A och slutar på A” och så håller de på så i minst 30 minuter till.

Jag kan förstå att denne programledare i Rumänien flippar ut totalt.
Det borde fler göra.

Tips om tv i kväll

Äntligen buktaleri på tv!

Kanal 5 sänder Jeff Dunhams – Spark of Insanity klockan 22.00 i kväll.



Missa den inte om du inte vill skratta häckan av dig. I synnerhet för dig som associerar Jeff Dunham enbart med Achmed – The dead terrorist. Vänta bara tills Peanut dyker upp i slutet….

Ett annat program jag inte missar i kväll är Sturmark möter Christer Fuglesang på TV8 i kväll 21.00.


Jag gillar verkligen vår svenska astronaut Christer Fuglesang (i synnerhet efter jag läst hans bok) och vill verkligen höra vad han har att säga i ämnet.

Le plus Grand Cabaret du Monde

Förra inlägget handlade en hel del om tv-programmet Le Plus Grand Cabaret du Monde och att man verkligen kan visa bra skådenummer, sång och musik i samma program och det blir en succé.

Titta bara här på ett klipp med FISM-världsmästaren Norbert Ferré.

Här är det inga snabba kameraklipp eller åkningar med kameror utan full respekt för artisten (och tittarna, eftersom tv tror att deras tittare är så dumma att de inte klarar av att se längre klipp än tre sekunder eller klipp där inte kameran hela tiden ”flyger”).

SÅ HÄR BÖR TV RESPEKTERA ARTISTER (och sina tittare)

Underhållning på TV

Underhållning på tv styrs av skivbolagen.

Det är också lättare att ha med en sångare i ett program som har en låt som är exakt 2:37 för planeringen.

Att sedan skivbolagen ”ger bort” sina artister gratis (som just av en händelse släppt en ny skiva eller är/ska på turné) till alla tv-program så blir det lite över för oss skådenummer (när såg ni t ex en jonglör på Faddergalan eller Rosa Bandet-galan?).
För visst är det roligare att se en sångare mima från sin nya skiva än se en duktig akrobat? 

I dag görs knappt några underhållningsprogram med artister om det inte handlar om ”ring in och rösta”-program. Att folk ringer in och röstar genererar så mycet pengar till tv-bolagen att det är löjligt så varför då bara göra ett enkel underhållningsprogram?

Går det att göra ett underhållningsprogram i dag i tv som både innehåller sångare, musiker och skådenummer?

Jajamensan!

I Frankrike har tv-programmet ”Le plus Grand Cabaret du Monde” visats på bästa sändningstid på fredagar i massor av år och är en jättesuccé. 

Programmet leds av den karismatiske Patrick Sébastien. Han bjuder in en bunt kändisar att sitta vid ett runt bord mitt bland en jättepublik och där småsnackar de och sedan presenteras akt efter akt på scenen (UTAN sådana där idiotiska kameraåkningar och snabb klipp men med snyggt foto och RESPEKT för artisterna).

Hur kan ett program se ut då? Ja här är ett urval från programmet som presenteras i sin helhet på Sveriges Magi-Arkiv:

 Le Plus Grand Cabaret du Monde i franska TV5 den 17 november 2007 såg vi:
Peter Marvey som sågade av en lång trästång med motorsåg, bitarna lade i en mindre säck, varur den hela stången tas upp igen. Med motorsågen sågas han själv av på mitten, underkroppen cyklar runt på en enhjuling varpå han görs hel igen.
Christopher visade sig var en man med styrka i armarna när han jobbade i trapets.
Cirque de Pekin´s tre par ikarier kom i repris. Mycket unga pojkar som flyger kors och tvärs i luften i de mest fantastiska ikariska lekar som man kan tänka sig!
Les d´Holmikers, kända för sin akt i stil med ”Veteranerna”, visade här sin nya akt i samma stil på barr – ”Snövit och de sju dvärgarna” med häxa och prins. Verkligt kul och underhållande! Musiken gjorde mycket till!
Duo Credo är två att de få kvinnor som utför ett hand-to-hand-akrobatnummer med styrka, smidighet och elegans i toppklass.
Michel Lauzière – en riktig multiartist – ser man mest som „mannen med tutorna“ men här framförde han musik per skedar, spelat på många kluriga sätt.
Les Petits Frères – tre akrobater som i högt tempo underhåller med komisk exentrikakrobatik kom i repris.
(Text från Sveriges Magi-Arkiv) 

 

Här kommer ett klipp så du kan se hur programmet kan se ut (samt ett bakomreportage från inspelningarna av programet):

 

Se mer klipp från programmet på YouTube!

Klarar vi i Sverige inte att se ett sådant program?

Stjärna?

OK, så här är det kära kvällstidningar:

Bruce Springsteen, Liza Minnelli, Elton John, Bob Dylan, Madonna, Johnny Depp, Mel Gibson är stjärnor.
Carola, Lill Lindfors, Tomas Ledin, Ulf Lundell, Micke Persbrant är någr RIKTIGA stjärnor i Sverige.

En ”ensam mamma” som vill synas och har stort ego och som utnyttjas av ett tv-bolag är INTE en stjärna och allra minst efter ETT avsnitt på tv.



JAG är inte en stjärna men jag kommer att bli om jag åker fast för fortkörning eller kolavippar i en olycka. Då kommer kvällstidningarna att skriva ”Stjärnillusionisten fast för fortkörning” eller ”Trollkarls-stjärnan omkom i olycka” så att alla ska tro att det är Labero det handlar om och köpa tidningen.

Radio på TV igen

 

Thoms Järvheden
Thoms Järvheden

 

 

Förutom komikern Thomas Järvheden (som jag tyckte var bra som programledare med hjälp av Fredrik Anderssons textbidrag) lyste skådenummer med sin frånvaro även i årets upplaga av det tv-sända firandet av Kronprinsessans födelsedag i går.
I stället sång och musik (i och för sig inget fel med det) av artister som är med i i stort sett alla tv-program just nu. 

Tänk att skivindustrin fortfarande har sådan makt inom tv-mediet och kan bestämma vilka artister som ska synas i tv.

Sedan dessa evinnerliga kameraåkningar.

Tänk att tv-produktionsbolagen i dag inte litar på att en artist är nog så intressant utan att man måste zooma, byta bild var tredje sekund och göra kameraåkningar.

 Varför inte plocka in ETT visuellt nummer som till exempel jonglören Johan Wellton?

Eller varför inte… mig? *s*

Ja, visst ja; Jag eller Johan säljer ju inga cd-skivor…

Dessutom vet jag att den som har det absoluta ansvaret för artisterna är lite ”putt” på mig eftersom han en gång blev felaktigt debiterad en extra taxi på en faktura från mitt management.
Så funkar det i branschen (om man inte är en A-kändis för då kan man spotta på arrangören och de står där med mössan i handen och ber en komma bara för att man ”är känd”). 

Bitter?

Yes. Men också realist hur branschen fungerar…

Bandning ”Insider”

Åkte i går på eftermiddagen ner till tv-huset på Gärdet i Stockholm för att banda ett studioinslag för programmet ”Insider” som går på TV3.

Programmet, som kommer att sändas på min födelsedag 1 november, handlar om gatuskojare som försöker lura folk på pengar med ett så kallat ”tre skal spel” där det gäller att hitta en liten kula under tre tändsticksaskar.

I somras följde jag med Insider-gänget och letade efter dessa skojare på Stockholms gator. Dessutom bandade vi ett inslag i deras lokaler i augusti då jag fick se smygfilmning av skojarna i aktion.
Nu var det alltså dags att banda själva studioinslaget med programledaren Robert Aschberg.

 Insider studi
Kamera- och ljusrepetition inför bandning av ”Insider”

Vi bandade på eftermiddagen en vecka innan eftersom jag är upptagen då programmet sänds på kvällen.

Det vi spelat in tidigare var på dryga sex minuter vilket innebar att jag och Robert hade bara 1,36 i studion. Vi testade kamerornas placering och ljusinställning (lite knepigt då jag är tre huvuden längre än Aschberg) och sedan bandade vi och tog allt på en tagning.
Resultatet sänds alltså nästa vecka 1 november på TV 3 klockan 22.00.

För en del är jobb med tv ett drömjobb. Jag kan säga att det är bland det tråkigaste som finns. Det verkar som om INGEN som jobbar med tv är glad utan nätan alla är småsura, buttra och säger knappt ett ord.aaks otrevlig stming är det oftast på tv-inspelningr vad det än gäll. 
Den enda riktigt glada var studiomannen som jag känner sedan år och dagar, Micke Börstell. Han var bland annat turnéledare för turnén jag gjorde med Bob Arno på konserthus 1998.

Direkt efter bandning satte jag mig i bilen för att åka upp till Gävle och göra en show för ca 180 chefer inom Sandvik.
Underhållning under middagen svarade Micke Grahn och Jessica Marberger för och ljudet svarade legenden Pelle Meyer för. Detta innebar att jag även denna gång slapp göra soundcheck utan kommer till en ”krattad manege”.

Himla kul gigg blev det. Det var som en urladdning.
Var klar vid 23.30 då jag satte mig i bilen. Stoppade in min iPod och satte igång ännu ett gammalt avsnitt av Penn Radio och njöt hela vägen hem.

I dag fredag ska jag och min fru ta ledigt.
Först har jag lovat att vara med på ett företagarmöte här på Gästis i Östervåla vid lunch.
Har sedan låtit American Express boka in oss på hotel Diplomat och sedan vickning på Teatergrillen efter teatrföställningen. Har nämligen dragit i några trådar för att få biljetter till den fullständigt utsålda föreställningen ”Singin’ in the rain” på Oscarsteatern (inte så svårt då mitt management har hand om föreställningen och sitter i samma hus som Oscarsteatern).
Jag känner halva rollbesättningen i pjäsen men tänker inte gå back-stage efteråt utan vi hoppar in i en taxi direkt vid ridå för att åka till restaurangen.

Ska bli himla ”najs” med ett kort break.

Ring inte oss. Vi ringer dig…

Har inte hört något om någon medverkan på Babben & Co på SVT vilket faktiskt känns bra.
Jag gjorde inte speciellt bra ifrån mig med buktalardockan Charles von Scheele då vi bandade piloten så det är ju inte så konstigt att ingen hört av sig (men visst; skulle de ringa så skulle jag ställa upp bara föra ”hora” mig i tv).

Att göra TV är svårt. Speciellt för en artist som mig som ”tar plats”. Det är enklare att ta in en sångartist så att man vet att inslaget blir 2:46 långt. Jag kan ju aldrig säga EXAKT hur lång tid det tar eftersom jag är en skådeartist och gör showen oftast på ”känn”.
Detta är en av orsakerna till att man ser sång och musik i tv (radio på tv) och inte skådenummer (som passar bättre i tv eftersom man ska… skåda dem).

Sedan har det det där med tidsaspekter att göra.

Jag vet inte hur många tv-program där jag varit aktuell som fallit i sista stund för att ”det finns inte tid över”.

Jag ska inte klaga.

Kolla hur en superstjärna som Matt Damon ”råkar” illa ut på en talkshow i USA:


Här är ett annat inslag från samma program inför hans senaste film: